Ung cancer – #fuckcancer

20140423-213016.jpg

När jag beställde dessa armband gjorde jag det i impuls för att ge ett litet bidrag till ung cancer och deras arbete. När jag fick dem tänkte jag att jag att jag ska inte lägga ut någon bild på det. Jag ville inte ropa ut –titta på mig, vad duktig jag är som stöder ung cancer! Sen satte jag mig i bilen några timmar och tankarna började snurra, det gör dem alltid när jag kör ensam, klart jag måste dela! Hur många fler kan då få möjligheten att köpa dessa armband och där igenom stödja detta fantastiskt viktiga arbete! Sagt och gjort, du köper armbanden på ungcancer.se

När jag nu skriver detta springer tankarna i väg i ämnet cancer och jag har just nu ingen aning om vart detta inlägg kommer att sluta, jag vet bara att jag tänker inte korrläsa det jag skrivit innan jag senare trycker publicera.

Tankarna springer som sagt iväg, iväg till Anna. Många av er kände henne, hon var min första chef på skidskolan i Stöten. Hon var en fantastisk chef, förebild, vän och medmänniska! Hon brann för skidåkningen eller, nej, hon brann för skidGLÄDJEN, jag kan faktiskt inte minnas henne annat än leendes!

Jag mins inför ett uppåk, det måste varit steg två eller tre, jag bad Anna om hjälp med min kortsväng. Jag förväntade mig att vi skulle dra upp till toppen, åka brant. Inte Anna, hon tar mig till den mest platta backen man kunde hitta, där man knappt får upp styrfart. Där bad hon mig åka. Jag gjorde ett försök, gav snabbt upp, det kändes meningslöst (till saken hör att jag avskyr kortsväng). Då sätter Anna fart i en perfekt kortsväng, stannar vid mig och är så sprudlande glad som hon kunde vara. Jag vet inte hur hon sedan gjorde, men hon fick mig att gå upp och åka ner på den platten, om och om igen i säkert en timme. Och jag lovar att jag var chockad när vi sedan åkte upp på fjället och min kortsväng kändes fantastisk, med fartkontroll, och de kändes inte ens svårt. Så fort jag idag åker kortsväng tänker jag på Anna!

Sen kom den, skitcancer! Men Anna var så stark, och Greggan fanns alltid där och stöttade henne. Hon besegrade den, hon startade upp långlopp.com och genomförde alla tre klassiker under samma år, enbart i syfte att samla in pengar till Cancerfonden! Jag vet att Greggan var med på vissa (eller alla?) lopp och tillsammans kämpade dem sig i mål! Det gick att följa all Annas träning och även hennes lopp i en blogg på långlopp.com, jag tror den finns kvar, för någon månad sedan fanns den. Just nu orkar jag inte ens gå in och kolla, för cancern kom tillbaka. Bloggen kom senare att handla om hennes kamp, hennes vilja att besegra den, förhoppningarna på nya ”oprovade” mediciner, framsteg, bakslag, hon var gravid under sin sista kamp. På grund av komplikationer fick Karin komma ut tidigare, det känns som det fanns en mening med det, Anna han då få en liten tid tillsammans med Karin. Självklart alldeles för kort, men ändå en liten tid. Fina Anna…

Jag vet att Greggan ibland skriver i bloggen nu, skriver om sig och Karin. Han skriver så fint, sätter ord på varenda känsla, sätter ord på saknaden, saknaden… Han kan få oss som läser att förstå. Fast ändå inte, jag tror inte det går… Men kanske att få en hint om hur han känner… Greggan, all styrka till dig och Karin, Karin har världens bästa pappa!

Jag gick in på långlopp.com alla fall nu, dock inte bloggen. Startsidan säger det mesta om Anna för er som inte fick förmånen att lära känna henne!

”Den 15 januari 2010 blev Anna Rydstedt en av dem. Anna bestämde sig för att genomföra alla 3 Klassiker under ett år. Privatpersoner och företag kunde skänka pengar till cancerfonden och fick då sin logga eller namn på Annas kläder under loppen.

Anna startade även Långlopp.com, för att göra projektet än mer synligt. Detta resulterade i många bidrag till cancerfonden.

20 mars 2012 tog tyvärr cancern Annas liv. Projektet hade då inbringat drygt
200 000 kr. Ett av Annas önskemål var
att Långlopp.com skulle leva vidare.
Givetvis driver vi detta projekt vidare i Annas anda.

Syftet är glasklart:
Aktivt liv mot Cancer
Alla kan vara med!
Du med!”

Anna, du var och kommer alltid vara en enorm förebild! Vila i frid kära vän!

20140423-213023.jpg

Annonser

En reaktion på ”Ung cancer – #fuckcancer

  1. Ping: VM-premiär och Bronshjältarna – TBT | Simon Nyman

Vad tycker du? Dela gärna dina tankar här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s