4, 3, 2, 0 – Ett bra system?

Först av allt vill jag tacka för all fin feedback och positiva kommentarer jag fick efter min senaste krönika. Jag vill bara berätta för er att det värmer oerhört mycket. Och till er som inte håller med mig i det jag skriver, skriv gärna ett par rader på facebook eller twitter så att vi kan väcka en diskussion i ämnet. Jag förväntar mig absolut inte att alla ska hålla med mig i det jag skriver, det vore bara tråkigt!

Med det sagt tänkte jag bara kort halka in på gårdagens Speedway Best Pairs Cup (SBPC). En tävling som till en början bjöd på riktigt bra speedway! Detta förstördes dessvärre av en regnskur i mitten av tävlingen som skapade en del följa-john speedway för en stund. Dock fram mot slutet av tävling bjöds vi åter igen på bra racing och mycket roliga heat. Australien stod enligt mig för en praktskräll genom att vinna andra raka SBPC omgången. Igår dessutom utan Darcy Ward och med en skada på Jason Doyle i första omgången. Men Chris Holder och Dave Watt visade båda storform och i heat 17 visade man även prov på fantastisk par-speedway! Man kanske kan tro att ”Best Pairs” skulle vara fyllt av grymma par-körningar, men inte ens här får vi njuta av det, tyvärr.

Jag skrev i min senaste krönika om just lag-känsla och par-åkning, eller snarare avsaknaden av den samma. Under gårdagens SBPC satt jag och funderade på det hela lite mer och framförallt på poängsystemet som i SBPC är lite annorlunda mot övrig speedway. I SBPC använder vi oss av 4, 3, 2, 0 i stället för det mer traditionella 3, 2, 1, 0 och målet med detta är just att främja par-speedway. Det ska alltså vara värt mer att par-köra hem en 2:a och en 3:e plats jämfört med att vinna och vara sist. Det i sin tur ska göra att det är mer intressant att par-köra som 2:a och 3:a för att hålla 4:an bakom sig jämfört med att en av förarna sticker i väg i jakt på seger och lämnar sin lagkompis ensam att försvara 3:e platsen. Dessutom ger det här systemet inga oavgjorda heat.

Det här är alltså tanken med poängsystemet i SBPC, men fungerar det? – Njae…

Sett till tävlingen igår fungerar det definitivt inte för inte fick vi se speciellt mycket par-speedway från Landshut. Dock anser jag ändå att bristen på par-speedway till stor del beror på lagledarens order till sina förare och förarnas respekt för sin lagledare. När vi sedan går ett steg till och pratar landslagsspeedway har jag full förståelse för att lagledarna har svårt att bygga en lagkänsla, det är svårt som det är redan i liga-speedwayen.

Och liga-speedwayen, det är ändå det som någonstans är hjärtat i vår sport. Det är på något sätt dessa lagledare som måste pränta in känsla i våra förare att när vi kör för ett lag är det ”VI” som är viktigast och inte ”JAG”. Därav problemet med individuellt anpassade löner per poäng som jag skrev om senast. Men jag ska inte upprepa mig för mycket från senast, snarare bygga vidare i samma ämne. Jag vill fortfarande se par-speedway i så stor utsträckning det bara går när vi pratar lag-speedway, serie-speedway.

Det var därför jag började tänka lite mer på just poängsystemet i SBPC. Nu föll det inte så väl ut just igår, men vad skulle hända om vi implementerade detta i vår vardagliga liga-speedway? Skulle det främja lagtänkandet hos förarna? Skulle det skapa med par-speedway? Skulle det skapa en annan taktik?

Jag tror ärligt talat att förarna skulle skita blankt i det hela. En speedwayförare är från grunden en individualist, uppfostrad med att ta SINA poäng för att få SIN lön och redan där är vi ju fel ute kan jag tycka. Backar vi ännu längre ner i åldrarna så har vi kanske inte löner men vi har fortfarande det individuella poängsystemet. Vilken tävlingsinriktad ung kille/tjej vill inte vara bäst i laget? Där har vi nog grundproblemet, ett problem som jag tror är väldigt svårt att komma ifrån. Speedway är en individualistisk idrott i grunden där man försöker bygga ett lag av individualister.

Då måste vi försöka ta fram verktygen för att få dessa individualister att hjälpa varandra – lagledarens jobb. Skulle detta poängsystem då hjälpa lagledarna i deras sätt att coacha sina individualister? – Ja, kanske! För det är ändå hit vi måste komma tycker jag, ”hur ska lagledaren få sina förare att bli ett lag?” Om vi då leker med tanken att vi skulle ha 4, 3, 2, 0 i seriespeedwayen, då skulle det innebära att två jämna förare, medel-bra, skulle kunna släppa iväg en världsstjärna i motståndarlaget och sedan par-köra för att hålla motståndare nummer 2 bakom sig. Den taktiken försöker vissa lag använda sig av även idag, för att köra 3-3. Men om vi nu använder oss av det nya poängsystemet skulle det helt plötsligt innebära vinst av heatet i stället för oavgjort.

Jag tro att varje förare vill vinna. Jag tror att om man då vinner heatet med 5-4 genom att par-köra hem en andra och en tredjeplats, då blir det lättare för en lagledare att få sina förare att par-köra. Vi leker lite med tanken igen. Om du som lagledare med dagens poängsystem ber dina förare att köra för varandra, par-kör för att hålla en motståndare bakom dig. Om det lyckas en hel match skulle det innebära 3-3 i samtliga heat och en oavgjord match. Har vi istället SBPC:s poängsystem innebär exakt samma körning 5-4 i varje heat och en seger i matchen med 16 poäng.

Alla förare vill vinna. Dom vill vinna varje heat men givetvis också varje match. Förarna är individualister och vill givetvis vara först över mållinjen oavsett poängsystem. Men om vi ska lyckas få dessa förare att börja tänka på laget, om vi ska hjälpa våra lagledare att övertyga sina förare om att par-speedway är bra. Då kanske det är lättare för en lagledare att få fram sitt budskap om det alla fall innebär att LAGET vinner HEATET även om du som förare inte är först över mållinjen? Det kommer alltid svida i en förare att inte vara först, men jag tror att det möjligen svider lite mindre om man har par-kört på ett bra sätt och som lag vinner heatet.

Därför tycker jag att ett nytt poängsystem i liga-speedway känns som en spännande tanke, som en del i ett arbete att få lag-speedway att innehålla lagkänsla, samarbetsvilja och par-speedway. Som EN DEL i ett arbete att få våra ligor att bjuda på en mer spännande lag-racing, bjuda på en spänning som får publiken att ta med sina vänner igen, få våra klubbars ekonomi på fötterna igen.

Jag säger inte att 4, 3, 2, 0 är lösningen. Det jag säger är att det SKULLE kunna lösa EN DEL av problematiken! Typen av lön, snittgolv och snittak, det är andra saker där förändringar måste ske, det är en annan debatt. Men vill vi hjälpa våra lagledare att bygga team-känslan, varför inte testa ett nytt poängsystem?

 

Ta hand om er och njut av er söndag! // Simon Nyman

Precis som alltid är det helt ok att nyttja Facebook eller twitter för vidare diskussioner i ämnet. På facebook går ni tillfacebook.com/Speedway24 och skriver under delningen av denna krönika. På twitter nyttjar nitwitter.com/Speedway24SE (@Speedway24SE) och vill ni vara säkra på att jag ser, ja då taggar ni mig,@SimonNyman18, när ni skriver er tweet till speedway24.

 

Text: Simon Nyman
Foto: Roffe Lundstedt

Annonser

2 reaktioner på ”4, 3, 2, 0 – Ett bra system?

  1. Ping: 4, 3, 2, 0 – ett bra system? | ny krönika på Speedway24.se | Simon Nyman

  2. Ping: Vad ska man med en lagledare till? | Krönika | Speedway | Simon Nyman

Vad tycker du? Dela gärna dina tankar här!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s