Speedwaysäsongen i Sverige är slut! Eller, SM-finalen är körd, den allsvenska finalen har fortfarande en match kvar att köra! Segrare i SM-finalen för andra året i rad och som så många gånger förut, står Vetlanda. Även förra året mötte man Indianerna i finalen och då avgjorde man redan i första mötet genom att vinna första matchen i Kumla. I år gjorde Indianerna en bra match hemma och många kände nog att det fanns en viss chans inför returen i Vetlanda.

Nu tog det inte många heat, 7 om jag minns rätt, innan Vetlanda var ikapp och sedan öste man bara på! Man drog ifrån heat för heat och efter paus punkterade man finalen totalt genom att rada upp 5-1:or! Man vann överlägset, man vann värdigt, man är det bästa laget i Sverige utan några som helst tvivel! Så, stort grattis till Guldet!!

Varför vinner då Vetlanda så många guld? Varför är man så överlägsna? Jag ska inte dra den om hur starka man är på hemma banan. Jag ska inte heller klaga en massa över hur tråkig följa-john speedway det var där igår (2 omkörningar på 14 heat).  Jag ska inte ens lyfta fram den bragdartade formsvängningen THJ mäktade med till returmötet i Vetlanda. Jag tänkte snarare gå in på vad man gör som INTE indianerna gör, man jobbar som ett LAG!

Jag var på plats igår, stod i ingången på andra böj för att också kunna se vad som händer i depån under matchen. Inför varje heat fanns minst en annan förare runt den förare som var på väg in på banan, pratade, pekade, visade, ända tills att föraren rullade in på banan! Förare och mekaniker var överallt och hjälpte till hos lagkompisar när hjälp behövdes. Det fanns ett go i laget från heat 1 och en sammanhållning där Indianerna låg i division 5 i jämförelse! För kollade man runt Indianförarna som var på väg in på banan var dem konstant ensamma med sina mekaniker inför heaten.

Vetlanda presterade dessutom, flera gånger under kvällen, riktigt fin par-speedway. Också det ett tydligt tecken på lagkänsla jämfört med Indianerna, som förvisso bara hade möjligheten till parkörning en gång, men då sumpade den genom att Iversen vägrade hjälpa Anton. Han tog istället Antons spår, vilket resulterade i en av kvällens två omkörningar. I depån efter heatet är Anton galen, skriker och gormar mot lagledningen som skriker tillbaka! Förvisso har Anton rätt att vara arg där, men inget av det där händer om man jobbar ihop som ett lag från början, som Vetlanda gör!

Det som slutligen styrker det jag nu gått igenom, det som styrker att alla förare trivs i Vetlanda, det som bevisar vilken enorm lagsammanhållning man har, det som är så unikt med just Vetlanda. Det är att Samtliga förare fanns på plats i depån igår. Peter Ljung som är skadad var där. Nicolai Klindt som inte fått plats i laget på slutet var där. Till och med Jarek Hampel som varit skadad sedan omgång 3 var där. Dessutom med både team och material som han lånade ut till THJ under kvällen! ALLA var där för att bidra, stötta och hjälpa till för att ta guldet! Regeln som bekräftas av undantaget är väl möjligen Thorsell som hamnat ordentligt i kläm i Vetlanda i år, han var inte där.

Kollar vi istället på Indianerna så fanns ingen Nicholls där, ingen Schlein var där, ingen Mellgren var där…

Vetlanda kan få ha hur tråkig bana som helst och bortalagen kan ha hur svårt för den som helst också. Men det dem vinner på är lagkänslan! Alla är involverade, delaktiga och hjälps åt. Alla drar åt samma håll! Därför är man också överlägsna i svensk speedway på 2000-talet! Vill andra lag komma ikapp Vetlanda så handlar det bara om en sak, se och lär! Och för att nå den här lag-känslan så krävs en enda sak – BRA ledare – BRA ledarskap!

STORT GRATTIS ELIT VETLANDA TILL SM-GULDET 2015!

Bilderna tagna av Sandra Davidsson! Kika in hennes hemsida speedway-sasha.se för riktigt grymma speedway-bilder och följ henne så klart på twitter @sasha_davy! 

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—