uppdatering på knät

Idag var det dags igen för ett besök hos sjukgymnasten för att stämma av lite övningar, byta ut några och förbättra tekniken i andra. Självklart blev det också en koll av foten som fortfarande är svullen sedan senast jag var där och lyckades kliva snett precis före.

20150515_171105652_iOSDet tråkiga är att den glappar i vissa riktningar och att det finns en risk för att ett ledband faktiskt är av i foten. Det positiva är att jag tills vidare bara ska köra på med rehab då det är det bästa för foten just nu också och att det faktiskt hindrar mig minimalt just i rehaben av knät. Den gör ont, den är instabil, men jag kan utföra alla övningar för knät. Både gamla men även de nya jag fick idag går bra!

Själva övningarna i sig fick jag återigen mycket beröm över hur tekniskt bra jag utför dem, knäkontrollen och så vidare och det börjar nästan bli svårt att ta emot beröm varje gång jag kommer dit. Nästan så att jag önskar att jag ska ha gjort någon övning fel så jag kan få lite bakläxa någon gång!

Nejdå, det är jätteroligt med så mycket beröm och det tyder också på att rehaben hela tiden går framåt då jag också tack vare detta kan få nya övningar, tuffare övningar varje gång. Något som också gör att rehaben fortsätter att vara ”rolig” då programmet förnyas och förändras med 2 veckors intervaller!

Och på tal om att förnyas och gå framåt så kom det också fram idag att jag, om foten håller, borde kunna börja köra långpromenader med löpintervaller om ca 2 veckor! Inga snabba ruscher utan lättare joggning men ändå, jag kommer kunna börja belasta knä och ben i lite stötigare övningar! Jag avskyr att springa egentligen, bland det tråkigaste jag vet! Men nu när jag inte kunnat eller fått göra det på länge så har det ju av någon märklig anledning varit det ända jag drömt om att få göra! Man är väl lite sjuk i huvudet ändå, haha!

Cykeln ersattes mer eller mindre av en crosstrainer idag också! Min kära vän cykeln som varit med mig sedan dag1 efter skadan i stort sett och fram till nu, dvs ca 5 månader, ska nu så sakta få pensionera sig! Dock inte riktigt helt, 5 minuter uppvärmning på den före crosstrainern ska jag ha kvar och med tanke på hur tuffa ”uppvärmningar” jag haft på cykeln på slutet fick jag så klart lite bannor. Cykeln skulle vara uppvärmning tydligen, man ska inte vara skakig i benen efter det. Så nu fick jag strikta krav på att vara fräsch i benen efter uppvärmningen för att orka hålla fokus hela passet igenom, men sen kan jag få avsluta med tung belastning på cykeln för att köra slut på det sista i stället! Så jag pensionerar nog inte cykeln ändå, men jag byter fokus på den, det blir nog bra! :)

2015-03-31 16.20.04-1

Imorgon är det dessutom dags för ett besök hos läkaren igen och även han ska få ge en bedömning av foten men också rycka och slita lite hårdare i knät och se så att allt håller ihop. Jag är faktiskt inte så orolig över vad han kommer säga då jag känner att allt i knät känns väldigt bra! Det är liksom inga konstigheter! Mer nyfiken på en second opinion på foten i det här fallet!

Nu ska jag sätta mig och ta tag i lite andra bekymmer, får se vad det leder till! Hoppas verkliegn att jag inte behöver prata om det mer än så men risken känns överhängande att jag inom några dagar kommer skriva ett helt inlägg i ämnet. Kryptiskt jag vet, men det får vara så för nu!

Må väl och ta hand om er och varandra!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Finfin helg då!

Söndag kväll, en helg kommer mot sitt slut och en ny vecka ligger för oss! Vad är känslan? Ganska tudelad faktiskt. Charlie är hemma, syster med pojkvän är här och vi har haft en toppenhelg i ett soligt Göteborg, självklart vill jag att helgen ska fortsätta!

Samtidigt har jag nytt arbete som jag trivs med och veckan som kommer, kommer innehålla en hel del spännande saker också och jag längtar faktiskt efter den med! En skön känsla faktiskt att både gilla helgen och vardagen och ha roliga saker att se fram emot! Framförallt börjar jag trivas bra i Göteborg och med livet här, jag börjar må bra i mig själv och tar mig för mycket mer socialt umgänge än jag gjort på flera år, det gör så klart också att allt blir mycket roligare! :)

Helgen har som sagt varit solig, vi har umgåtts och spenderat tid med Charlie. Mycket fotboll har det varit, glass i solen med snabbtitt på göteborgsvarvet, Speedway, Eurovision osv osv, en fullspäckad och rolig helg!

20150523_155555487_iOS

20150523_155555489_iOS

Jag har också igen blivit påmind genom saker som hänt, vikten att alltid vara ärlig, berätta vad man tycker och tänker! Jag vet hur gärna man ibland håller saker inom sig och hur jobbigt det kan bli då, hur mycket bättre det är att berätta vad man tänker och känner på en gång. Ibland kan det vara jobbigt, det kan svida, men i längden leder det alltid till det bättre. Jag har som sagt haft en fantastisk helg men det här var ändå en sak som jag också har funderat lite på under helgen!

Idag var syster hemma ensam med Charlie en stund på förmiddagen förresten, så jag fick mig ett rehab-pass! Jätte roligt initiativ av henne och samtidigt fick jag med mig hennes pojkvän till gymmet också! Alltid en skön start på dagen att få träna lite! Sen blev det ännu mer fotboll och även lite gräsklippning enligt Charlies önskemål – han har ibland ganska roliga önskemål min son! :)

Tröttheten gjorde sig påmind och jag tror vi sov alla 3 framför Nalle Puh som var Charlies önskemål på film ikväll. Nu är nyhetspausen snart slut och jag ska kika klart på 4:an-filmen, ”The girl with the dragon tato”, som ni vet är 4:an filmen på söndagarna nästa helig för mig! :P Den är min avrundning på veckan, avslutningen på den ena veckan och början på nästa!

Sov gott och må väl, hörs snart igen! (typ imårn)

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

tröttare än tröttast

Det har sagts några gånger under den här perioden nu, det här med blogg 100 och svårigheterna med den utmaningen emellanåt. Idag är åter igen en sådan dag när inspirationen tryter, tankarna snurrar och jag är bara extremt trött. Känner att det är långt kvar fortfarande tills utmaningen är slut, 22 dagar faktiskt. Samtidigt är det ju faktiskt ganska långt gånget också, snart är ju 80% av utmaningen avklarad och det vore ju ganska tråkigt att ge upp just nu! :)

Charlie är här igen vilket alltid är lika roligt och mysigt! Vi har haft en bra kväll med mycket bus och skratt, han blir så stor min lilla pojk! Man hänger knappt med! Fick också reda på här om dan att min syster med pojkvän tänkte komma och hälsa på oss i helgen vilket ska bli jätteroligt! När jag berättade det för Charlie idag sken han upp som en sol! Ja, det blir nog en bra helg som kommer, det tror jag helt klart!

Igår var det speedway förresten och jag tänkte bara bjuda på en bild från min egen bevakning av det hela, vissa av er har säkert sett min multitasking på instagram men för er andra, här kommer den!

20150519_171211444_iOS

Nu var detta en viss överdrift, men det var en kul bild och nog skulle man kunna ha det så här om man vill. En match blev inställd så då föll en bort på en gång. Sen var det ju en match jag egentligen ville se, indianerna – pirsterna, men den var ju utan ljud och allt annat som jag nämnt några gånger redan och därför tyckte jag den kunde vara kul att ha på huvudmatchen med studion också. Få höra lite analyser och tankar från divers insatta. Så ja, två matcher var igång, en som jag kollade på och en som jag lyssnade på kan man säga :)

Före det han jag faktiskt med ett rehabpass också vilket var väldigt skönt. Även om luften står still där på gymmet ibland och det blir enormt varmt, jag var typ blöt efter 5 minuter på cykeln, så är det alltid lika skönt att få kört igenom ett pass! Nu mer är det ju träning på riktigt och man är ganska trött i musklerna efteråt och det är alltid en skön känsla! Längtar redan efter nästa testtillfälle för att se hur resultaten förändras! Nu har jag förvisso en lätt skadad fot också. Den gör ont och den är svullen, instabil i sidled men den hindrar mig inte att träna som tur är och jag kan gå på den utan större problem. Vid nästa testtillfälle ska jag undvika att läsa mail när jag går ner för trappen efteråt! :)

Nähä, nu blev det ju några meningar alla fall i lite olika ämnen och det får nog räcka så. Nu är det dags att sova om jag ska orka upp med Charlie vid 06:00 imårn bitti. Han behöver en stund vaken hemma innan dagmamman för att lämningen ska gå bra och då är det helt klart värt det! Men nej, 06:00 är inte riktigt min favorittid på dygnet men det är väl lika bra att gå och lägga sig nu då :)

Må väl och ta hand om er!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Rehaben blir tuffare!

Fredag idag, känns konstigt för det borde egentligen vara söndag kan man tycka på något sätt. Vissa av er har säkert jobbat som en vanlig fredag idag men jag har varit ledig. Jag har kört igenom mitt nya rehab-program för första gången själv. Alla övningar i ett svep och så vidare. Jag borde egentligen ha kört ett pass redan i onsdags men den där förbannade foten satte stopp för det. Eller, ska inte bara skylla på den! Lite socialt liv på lite uteserveringar har också bidragit, men det är en annan form av rehab för mig. Ett sätt för mig att inte bara sitta hemma för mig själv varje kväll. Så när vänner frågar om jag vill med ut, då kan det vara värt att skippa ett rehab-pass någon gång ibland för att göra det – så prioriterar alla fall jag! :)

Men idag har jag alltså kört igenom det. Foten gör ganska ont i vissa övningar men det kan man nu alla fall bita ihop och acceptera. Vissa av rehab-övningarna blir nu också automatiskt rehab för foten men absolut är det lite svårare att göra vissa balans-relaterad övningar på den där foten, de måste jag ju erkänna. Men i övrigt gick det väl ganska bra, men det är helt klart en nivå upp. Utifrån förutsättningarna riktigt tuffa övningar och jag ska ärligt säga att jag var helt slut i benen när jag gick där ifrån idag!

Förvisso körde jag ganska tufft på cykeln före också och det var mitt eget val men ja, nu kommer vi in i processen där jag på riktigt ska kunna börja bygga upp muskelstyrkan och uthålligheten i benen igen, sjukt tufft, sjukt roligt! Men den där foten, den stör mig nått enormt. Svullen och en del blånad har det kommit nu också. Hoppas verkligen att det bara är en kraftig stukning men ja, vem vet, suck!

20150515_171105652_iOS

20150515_171116078_iOS

När jag ändå var igång passade jag för övrigt på att klippa av gräset här hemma igen. Kommer säkert tröttna på det snart men jag har i flera år stört mig på hur sällan min gamla hyresvärd klippte gräset. Hur långt det blev och hur ”gräsigt” det blev när hon väl klippte det. Man kunde inte göra någonting på den gräsmattan egentligen.

Så nu när jag kan påverka detta själv tycker jag att det, än så länge, är ganska kul att klippa gräset, hålla det kort och snyggt och med bra möjligheter för Charlie att leka på! Vi är ju 3 lägenheter i mitt hus som har lite tomt samt lite allmänning runt omkring också. Än så länge sitter inga buskar eller liknande som gränsar av så jag klippte faktiskt runt hela huset när jag ändå höll på! Som sagt, jag vill ha det snyggt och fint där jag bor! :)

Imårn är det speedway GP från Tampere i Finland, skriver mer om det i en egen post imårn tänkte jag! Tills dess, må väl!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

 

Så enormt onödigt

Jag trodde dagens rubrik skulle vara ”Så sjukt stolt och tacksam” men i stället blev den som ovan. Som jag nämnde igår skulle jag på styrketester för knät idag. Mäta av styrkan i fram- och baksida lår på båda benen för att få veta hur jag ligger till i rehaben och efter det skulle jag till Sjukgymnasten och lägga om träningsprogrammet efter de nya förutsättningarna. Jag har längtat efter den här info, lite kvitton på hur träningen går, en motivationshöjare för statistiknörden Simon!

Egentligen var allt verkligen bara så positivt det kan bli höll jag på att säga men jag återkommer till det mer snart! För mellan styrketesterna och besöket hos sjukgymnasten sabbade jag dagen totalt. Klart jag fortfarande kan se det positiva som verkligen var positivt men ändå. Jag har ett opererat knä, jag sliter hårt och målinriktat med rehaben för det. När jag så var klar med styrketesterna idag var jag trött i benen. Väskan på axeln, telefonen i handen och läste ett mail samtidigt som jag gick mot bilen. Mitt i trappan på väg ner skakade jag till i benet/knät (det opererade) och reflexmässigt parerade jag genom att sätta ner högerfoten snabbare. Satte dock hälen på kanten på trappsteget nedanför, på nästa trappsteg landade sedan foten men då på utsidan av foten och med hela kroppstygnden belastade jag sedan foten som låg i 90 graders vinkel under mig. Ganska enormt oskönt, allt svartnade av smärtan men efter ett tag kändes det ändå halvt ok. Åkte till sjukgymnasten, klev ur skon och såg en ganska fin svullnad på foten. Stenhård linda och högläge som resultat av det hela och smärtan steg successivt!

20150511_102240125_iOS

Som tur är har jag världens bästa sjukgymnast och efter ett tag satt jag ändå hårt lindad på en testcykel. 15 minuter senare var smärtan tillfälligt borta och jag körde igenom ett helt benpass. Nya övningar och bestämd som jag är sa jag att jag ville testa när Sofia var lite skeptisk till min fot. Jag menar, just då var jag lindad och smärtfri så ge mig vad jag tål och hon kom på sig själv i att hon borde veta bättre än att fråga om jag tror jag kan testa övningen. Hon har peppat mig så enormt och hon vet min målmedvetenhet, det ska till mycket just nu för att jag ska banga ur på ett träningspass, på en ny övning!

Men där har vi det klantiga av idag, det som förstörde precis allt för nu har jag enormt ont igen och jag hoppas innerligt att det inte är något värre än en kraftig stukning, men känslan säger mig att något ledband gick av inne i foten dessvärre, men det visar sig så småningom! 

Åter till det positiva då, jag gjorde styrketesterna idag som sagt och resultatet var extremt förvånande! När jag pressade framsida lår kände jag mig mycket svagare än jag minns känslan från pre op testet och det i sig var inget som förvånade mig. Baksida lår är inte rehabad så länge än och en del smärta fanns i maxtest av högerbenet (där man tog senan). Till saken hör för visso när ni ser resultatet att jag hade en bristning i samma lår när jag gjorde första testet och var då faktiskt marginellt ”starkare” i vänsterbenet vid de testet. Nog förklarat, nedan ser ni resultatet!

Skärmklipp 2015-05-11 22.05.36

Framsida lår har jag alltså ökat i styrka på båda benen jämfört med testet före operationen! Vore i sammanhanget intressant att veta hur mycket jag hade tappat från skadetillfället till pre op testet för det vet jag var en hel del men det är svårt att planera in ett styrketest före skadan :) Baksida lår är jag nästa lika stark i skadade benet som pre op men saknar en del i högerbenet fortfarande vilket inte är märkligt alls! Testledaren var enormt imponerad av mina resultat och sjukgymnasten kom med pappret i handen och bara skakade på huvudet. ”Kaxiga styrketester” var hennes kommentar! Ja, nog är jag ganska glad och stolt över dessa resultat och redan nu är siktet inställt på nästa test, 4 månader post op vilket blir om ca 1 1/2 månad från nu. Då ska baksidorna vara likvärdiga och starkare än pre op (200Nm + vore trevligt). Framsidorna ska fortsätta öka i styrka och bli än mer likvärdiga, nog ska väl 400Nm vara möjligt till dess? Mål ska man ha och dessa är så tydliga att få feedback på men jag ska erkänna, jag vet inte exakt vilken ökning som är rimlig att förvänta sig! :) Vore också intressant att veta snittvärden inom diverse olika elitidrotter i likadana tester! Det måste jag kolla upp!

2015-04-22 14.08.33Som tur var så fick jag även enormt mycket beröm under träningen med Sofia eftersom jag sabbade min dag där mellan. Mycket fin feedback på hur jag utför övningarna rent tekniskt! Orättvist bra var ett yttryck hon använde och fick även fin kredd för min kontroll över rörelserna i stort, även på dagens nya övningar och detta trotts en fot som absolut inte ville vara med!

Som ni vet är det alldeles för lätt att hänga upp sig på det negativa. 1 negativ händelse kräver 10 positiva för att väga upp och som jag sagt, den här foten sabbade min dag totalt! När jag nu skriver ner allt positivt som ändå hänt känner jag att dagen varit ganska positiv ändå! Och nu känner jag mig faktiskt vid ganska gott mod igen! Nu har vi nått ett delmål i riktningen mot ett friskförklarat knä, nu ska vi fortsätta i samma takt tills dess att jag kan åka skidor igen nästa vinter!

Jag nämner Sofia, min  sjukgymnast, ganska mycket men jag är så sjukt glad att jag har just henne som sjukgymnast. Nu har jag ingen annan att jämföra med men hon är absolut en enormt stor del i mina fina rehabiliteringsresultat! Om du läser detta, Stort tack!

Nu är det dags för lite sömn, även det en viktig del i att rehab-resultaten ska gå i rätt riktning!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—