Träna mycket, automatiskt att träna rätt?

Nu ska vi ge oss ut på djupt vatten och snacka träning. Jag ska absolut inte utge mig för att ha utomordentligt stor koll på träning och är definitivt inte utbildad i ämnet! Jag har dock haft en aktiv elitsatsning på alpin skidåkning, jag har haft en satsning på golf och jag har lärt mig mycket längs vägen. Jag har skidlärare- och tränar utbildningar och jag har ett intresse för träning. Så jag vill ändå säga att jag har viss insikt i ämnet!

Inom speedway, liksom inom golf, har träning först på senare tid blivit en del av idrotten. Då pratar jag inte träning inom idrotten utan fysträning på sidan av och off-season. Ingen kan någonsin få mig att tro att du inte blir bättre på din idrott genom att vara fysiskt vältränad, men frågan är, blir du automatiskt bättre på din idrott för att du är vältränad? Och räcker det med att vara allmänt vältränad för att det ska gynna dig i din idrott?

THJ_SGP_friends

Varför jag funderar i ämnet är för att jag ser något just nu som givetvis får mig att fundera. Jag skulle vilja påstå att Sveriges 3 mest vältränade speedwayförare just nu är Antonio Lindbäck, Tomas H Jonasson och Oliver Berntzon. Antonio har jag vuxit upp med, hans mor har jag haft som tränare, de folk han har runt omkring sig just nu vad gäller träning känner jag så jag vet hur han tränar, jag vet vilket tänk han har med sig vad gäller träning. THJ och Vispen har jag mindre bra koll på men utifrån sociala medier att döma så tränar de massor, men de tränar helt annorlunda utifrån vad jag kan bedöma.

För det är faktiskt så här när det gäller elitidrottare och träning, du måste träna grenspecifik träning! Som utövare av motorsport, speedway i synnerhet – precis som F1 – så måste du vara oerhört stark, bra kondition, men du får inte för den delen bygga vikt, det kostar dig fart på banan! När jag ser på sociala medier hur de två sistnämnda kör dag in och dag ut på gymmet, bygger muskler, snygga beachkroppar precis som alla andra på gymmet, då blir jag orolig, när deras resultat uteblir hoppas jag att de snart börjar tänka till. Vad är skillnaden idag jämfört med när jag var som bäst? Är jag kanske för tung? Har jag glömt bort att behålla min smidighet? Är jag stark på rätt sätt för min idrott?

Skärmklipp 2016-06-12 21.53.38

Tittar vi på Antonio så vet jag att han har haft perioder i sin karriär när han tränat mycket mindre, jag vet också att han de senaste 2 åren har tränat mer än någonsin, precis som de andra två. Jag vet också att Antonio har högt fokus på smidighet, rörelsekoordination och balans inblandat i sin träning. Jag tror inte att Vispen och THJ har det. Jag vet också att Antonio har en förmåga att inte bygga vikt när han tränar (fråga mig inte hur, men det är så), det är inte många andra som har den förmågan och för oss vanliga handlar det om en oerhört välplanerad och grenspecifik träning för att kunna bli starkare och bättre anpassad för sin idrott, utan att bygga vikt i det här fallet! Titta på F1 förarna som tränar hela tiden för att orka med sina lopp, men de går inte upp ett gram, hur tränar dem? Jag vet inte det, men jag vet att det går eftersom att de lyckas!

Så för att svara på mina två frågor i inledningen. ”Blir du automatiskt bättre på din idrott för att du är vältränad? Och räcker det med att vara allmänt vältränad för att det ska gynna dig i din idrott?” så är svaret helt klart Nej på båda två! Självklart måste du vara vältränad, men du måste behålla din känsla för din kropp, din vikt i det här fallet och din smidighet! Du måste träna grenspecifikt, du kan inte bygga en beachkropp på gymmet och tro att den ska hjälpa dig i din idrott!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Ps. Jag har inget ont mot någon nämnd förare och det finns garanterat fler som tränar både bra och dåligt, nämnda förare kanske även tränar bra. Jag har utgått från vad jag vet, vad jag ser på sociala medier och dragit slutsatser utifrån resultat på banan.

Missa inte att lyssna på mig och Anders i Metanolpodden, det senaste projektet jag har involverat mig i, för att alltid höra mina senaste tankar och åsikter!Metanol m face

Vad är #Movember och #MoSpeedway?

Jag har varit sjukt dålig på att skriva i min blogg på senaste tiden, något jag faktiskt har lite skuldkänslor för. Jag vill orka skriva mer men energin har faktiskt inte riktigt räckt till på slutet. Så kan det vara ibland men jag hoppas den kommer tillbaka igen! Det är snart November och likt förra håret har jag dragit igång  teamet ”MoSpeedway” och så smått börjat pusha lite för insamlingen på sociala medier. Igår fick jag dock en klockren fråga och önskemål. -Vad är MoSpeedway och Movember, kan du förklara på dummie-nivå? En självklar fråga och frågas den av en person finns det garanterat 1000 till som undrar samma sak, så varför inte göra det på enklast möjliga sätt, förklara det kort här på bloggen!

MoSpeedway

Movember, eller mustaschkampen som många kallar den för, uppmärksammas en gång per år, i November. Movember foundations syfte är att samla in pengar som ska gå till mäns hälsa och då inom 4 fokusområden:

  • Prostatacancer
  • Testikelcanser
  • Mental Ohälsa
  • Fysisk Inaktivitet

Visionen är att ha en bestående inverkan på mäns hälsa! Vill du läsa mer om syftet så klickar du dig in på deras info-sida här!

Hur gör man då för att sprida budskapet om insamlingen? Genom att starta ”Movember” så klart, alltså att uppmana män att odla sin Mo (mustasch). Nu har ju vissa redan mustasch men majoriteten män har det väl ändå inte 2015, även om det börjar komma tillbaka på modet. När då en man helt plötsligt odlar en mustasch så skapar det ett intresse, och det intresset vill man använda för att börja tala om Movember och vad de jobbar för! Smart marknadsföring på ett roligt sätt för en bra sak!

Mo_Icon

Man har dessutom skapat en team-kamp där man som team tävlar mot alla andra team om vilka som kan samla in mest pengar under Movember. Där hittar vi bland annat SHL-lagen, större företag osv. Det är där MoSpeedway kommer in! Jag fastnade för Movember och vad dem gör för mäns hälsa för några år sedan och förra året startade jag då MoSpeedway. Mitt mål här är att vi inom speedwayen ska ge övriga team en match! Jag vill nå allt från klubbar, coacher, supportrar, förare, sponsorer, kort och gott, jag har en förhoppning om att vår fantastiska speedwayfamilj ska gå samman under November månad och kämpa för en gemensam sak – förbättra mäns hälsa och vinna team-kampen! Där behöver jag er hjälp att sprida informationen vidare!

Jag kommer starta renrakad första november och därefter odla och ansa min mustasch (det som växer ut) under 30 dagar. Är ni ointresserade av Speedway kan ni då stödja mig genom den pinsamma månaden av vidrigt ful ansiktsbehåring genom att skänka pengar genom min privata insamling, allt för att jag ska orka ta mig igenom den här månaden utan att känna att det har varit helt lönlöst! :) Detta gör ni i så fall på: mobro.co/simonnyman

Vill ni istället vara med och odla själva? Då registrerar ni er istället på samma sida. Är ni intresserade av speedway passar ni då dessutom på att gå med i mitt team, MoSpeedway! Vill ni hjälpa MoSpeedway utan att själva starta en insamling, då går ni bara in på vår team-sida och skänker er gåva där istället: moteam.co/MoSpeedway.

Hur du än vill hjälpa till finns det alltså ett sätt för dig, endera genom att själv delta eller genom att hjälpa oss som deltar. Är du tjej kallas du för ”Mo Sista” för övrigt och kan självklart vara med och bidra du med! Alla gåvor är värdefulla!

I år finns dessutom en ny utmaning vilket rimmar bra in på oss inom idrottsverige, MOVEmber. Kort och gott en utmaning att röra på sig varje dag i november, ett sidoprojekt till att odla musche, ett sätt att ytterligare sprida budskapet!

Förra året drog MoSpeedway in 12000kr och stannade på en 41:a plats på sverigerankingen, i år siktar jag på det dubbla och jag hoppas att ni alla är med mig i detta!

Må väl och let the mo grow!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

 

uppdatering på knät

Idag var det dags igen för ett besök hos sjukgymnasten för att stämma av lite övningar, byta ut några och förbättra tekniken i andra. Självklart blev det också en koll av foten som fortfarande är svullen sedan senast jag var där och lyckades kliva snett precis före.

20150515_171105652_iOSDet tråkiga är att den glappar i vissa riktningar och att det finns en risk för att ett ledband faktiskt är av i foten. Det positiva är att jag tills vidare bara ska köra på med rehab då det är det bästa för foten just nu också och att det faktiskt hindrar mig minimalt just i rehaben av knät. Den gör ont, den är instabil, men jag kan utföra alla övningar för knät. Både gamla men även de nya jag fick idag går bra!

Själva övningarna i sig fick jag återigen mycket beröm över hur tekniskt bra jag utför dem, knäkontrollen och så vidare och det börjar nästan bli svårt att ta emot beröm varje gång jag kommer dit. Nästan så att jag önskar att jag ska ha gjort någon övning fel så jag kan få lite bakläxa någon gång!

Nejdå, det är jätteroligt med så mycket beröm och det tyder också på att rehaben hela tiden går framåt då jag också tack vare detta kan få nya övningar, tuffare övningar varje gång. Något som också gör att rehaben fortsätter att vara ”rolig” då programmet förnyas och förändras med 2 veckors intervaller!

Och på tal om att förnyas och gå framåt så kom det också fram idag att jag, om foten håller, borde kunna börja köra långpromenader med löpintervaller om ca 2 veckor! Inga snabba ruscher utan lättare joggning men ändå, jag kommer kunna börja belasta knä och ben i lite stötigare övningar! Jag avskyr att springa egentligen, bland det tråkigaste jag vet! Men nu när jag inte kunnat eller fått göra det på länge så har det ju av någon märklig anledning varit det ända jag drömt om att få göra! Man är väl lite sjuk i huvudet ändå, haha!

Cykeln ersattes mer eller mindre av en crosstrainer idag också! Min kära vän cykeln som varit med mig sedan dag1 efter skadan i stort sett och fram till nu, dvs ca 5 månader, ska nu så sakta få pensionera sig! Dock inte riktigt helt, 5 minuter uppvärmning på den före crosstrainern ska jag ha kvar och med tanke på hur tuffa ”uppvärmningar” jag haft på cykeln på slutet fick jag så klart lite bannor. Cykeln skulle vara uppvärmning tydligen, man ska inte vara skakig i benen efter det. Så nu fick jag strikta krav på att vara fräsch i benen efter uppvärmningen för att orka hålla fokus hela passet igenom, men sen kan jag få avsluta med tung belastning på cykeln för att köra slut på det sista i stället! Så jag pensionerar nog inte cykeln ändå, men jag byter fokus på den, det blir nog bra! :)

2015-03-31 16.20.04-1

Imorgon är det dessutom dags för ett besök hos läkaren igen och även han ska få ge en bedömning av foten men också rycka och slita lite hårdare i knät och se så att allt håller ihop. Jag är faktiskt inte så orolig över vad han kommer säga då jag känner att allt i knät känns väldigt bra! Det är liksom inga konstigheter! Mer nyfiken på en second opinion på foten i det här fallet!

Nu ska jag sätta mig och ta tag i lite andra bekymmer, får se vad det leder till! Hoppas verkliegn att jag inte behöver prata om det mer än så men risken känns överhängande att jag inom några dagar kommer skriva ett helt inlägg i ämnet. Kryptiskt jag vet, men det får vara så för nu!

Må väl och ta hand om er och varandra!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Finfin helg då!

Söndag kväll, en helg kommer mot sitt slut och en ny vecka ligger för oss! Vad är känslan? Ganska tudelad faktiskt. Charlie är hemma, syster med pojkvän är här och vi har haft en toppenhelg i ett soligt Göteborg, självklart vill jag att helgen ska fortsätta!

Samtidigt har jag nytt arbete som jag trivs med och veckan som kommer, kommer innehålla en hel del spännande saker också och jag längtar faktiskt efter den med! En skön känsla faktiskt att både gilla helgen och vardagen och ha roliga saker att se fram emot! Framförallt börjar jag trivas bra i Göteborg och med livet här, jag börjar må bra i mig själv och tar mig för mycket mer socialt umgänge än jag gjort på flera år, det gör så klart också att allt blir mycket roligare! :)

Helgen har som sagt varit solig, vi har umgåtts och spenderat tid med Charlie. Mycket fotboll har det varit, glass i solen med snabbtitt på göteborgsvarvet, Speedway, Eurovision osv osv, en fullspäckad och rolig helg!

20150523_155555487_iOS

20150523_155555489_iOS

Jag har också igen blivit påmind genom saker som hänt, vikten att alltid vara ärlig, berätta vad man tycker och tänker! Jag vet hur gärna man ibland håller saker inom sig och hur jobbigt det kan bli då, hur mycket bättre det är att berätta vad man tänker och känner på en gång. Ibland kan det vara jobbigt, det kan svida, men i längden leder det alltid till det bättre. Jag har som sagt haft en fantastisk helg men det här var ändå en sak som jag också har funderat lite på under helgen!

Idag var syster hemma ensam med Charlie en stund på förmiddagen förresten, så jag fick mig ett rehab-pass! Jätte roligt initiativ av henne och samtidigt fick jag med mig hennes pojkvän till gymmet också! Alltid en skön start på dagen att få träna lite! Sen blev det ännu mer fotboll och även lite gräsklippning enligt Charlies önskemål – han har ibland ganska roliga önskemål min son! :)

Tröttheten gjorde sig påmind och jag tror vi sov alla 3 framför Nalle Puh som var Charlies önskemål på film ikväll. Nu är nyhetspausen snart slut och jag ska kika klart på 4:an-filmen, ”The girl with the dragon tato”, som ni vet är 4:an filmen på söndagarna nästa helig för mig! :P Den är min avrundning på veckan, avslutningen på den ena veckan och början på nästa!

Sov gott och må väl, hörs snart igen! (typ imårn)

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Så enormt onödigt

Jag trodde dagens rubrik skulle vara ”Så sjukt stolt och tacksam” men i stället blev den som ovan. Som jag nämnde igår skulle jag på styrketester för knät idag. Mäta av styrkan i fram- och baksida lår på båda benen för att få veta hur jag ligger till i rehaben och efter det skulle jag till Sjukgymnasten och lägga om träningsprogrammet efter de nya förutsättningarna. Jag har längtat efter den här info, lite kvitton på hur träningen går, en motivationshöjare för statistiknörden Simon!

Egentligen var allt verkligen bara så positivt det kan bli höll jag på att säga men jag återkommer till det mer snart! För mellan styrketesterna och besöket hos sjukgymnasten sabbade jag dagen totalt. Klart jag fortfarande kan se det positiva som verkligen var positivt men ändå. Jag har ett opererat knä, jag sliter hårt och målinriktat med rehaben för det. När jag så var klar med styrketesterna idag var jag trött i benen. Väskan på axeln, telefonen i handen och läste ett mail samtidigt som jag gick mot bilen. Mitt i trappan på väg ner skakade jag till i benet/knät (det opererade) och reflexmässigt parerade jag genom att sätta ner högerfoten snabbare. Satte dock hälen på kanten på trappsteget nedanför, på nästa trappsteg landade sedan foten men då på utsidan av foten och med hela kroppstygnden belastade jag sedan foten som låg i 90 graders vinkel under mig. Ganska enormt oskönt, allt svartnade av smärtan men efter ett tag kändes det ändå halvt ok. Åkte till sjukgymnasten, klev ur skon och såg en ganska fin svullnad på foten. Stenhård linda och högläge som resultat av det hela och smärtan steg successivt!

20150511_102240125_iOS

Som tur är har jag världens bästa sjukgymnast och efter ett tag satt jag ändå hårt lindad på en testcykel. 15 minuter senare var smärtan tillfälligt borta och jag körde igenom ett helt benpass. Nya övningar och bestämd som jag är sa jag att jag ville testa när Sofia var lite skeptisk till min fot. Jag menar, just då var jag lindad och smärtfri så ge mig vad jag tål och hon kom på sig själv i att hon borde veta bättre än att fråga om jag tror jag kan testa övningen. Hon har peppat mig så enormt och hon vet min målmedvetenhet, det ska till mycket just nu för att jag ska banga ur på ett träningspass, på en ny övning!

Men där har vi det klantiga av idag, det som förstörde precis allt för nu har jag enormt ont igen och jag hoppas innerligt att det inte är något värre än en kraftig stukning, men känslan säger mig att något ledband gick av inne i foten dessvärre, men det visar sig så småningom! 

Åter till det positiva då, jag gjorde styrketesterna idag som sagt och resultatet var extremt förvånande! När jag pressade framsida lår kände jag mig mycket svagare än jag minns känslan från pre op testet och det i sig var inget som förvånade mig. Baksida lår är inte rehabad så länge än och en del smärta fanns i maxtest av högerbenet (där man tog senan). Till saken hör för visso när ni ser resultatet att jag hade en bristning i samma lår när jag gjorde första testet och var då faktiskt marginellt ”starkare” i vänsterbenet vid de testet. Nog förklarat, nedan ser ni resultatet!

Skärmklipp 2015-05-11 22.05.36

Framsida lår har jag alltså ökat i styrka på båda benen jämfört med testet före operationen! Vore i sammanhanget intressant att veta hur mycket jag hade tappat från skadetillfället till pre op testet för det vet jag var en hel del men det är svårt att planera in ett styrketest före skadan :) Baksida lår är jag nästa lika stark i skadade benet som pre op men saknar en del i högerbenet fortfarande vilket inte är märkligt alls! Testledaren var enormt imponerad av mina resultat och sjukgymnasten kom med pappret i handen och bara skakade på huvudet. ”Kaxiga styrketester” var hennes kommentar! Ja, nog är jag ganska glad och stolt över dessa resultat och redan nu är siktet inställt på nästa test, 4 månader post op vilket blir om ca 1 1/2 månad från nu. Då ska baksidorna vara likvärdiga och starkare än pre op (200Nm + vore trevligt). Framsidorna ska fortsätta öka i styrka och bli än mer likvärdiga, nog ska väl 400Nm vara möjligt till dess? Mål ska man ha och dessa är så tydliga att få feedback på men jag ska erkänna, jag vet inte exakt vilken ökning som är rimlig att förvänta sig! :) Vore också intressant att veta snittvärden inom diverse olika elitidrotter i likadana tester! Det måste jag kolla upp!

2015-04-22 14.08.33Som tur var så fick jag även enormt mycket beröm under träningen med Sofia eftersom jag sabbade min dag där mellan. Mycket fin feedback på hur jag utför övningarna rent tekniskt! Orättvist bra var ett yttryck hon använde och fick även fin kredd för min kontroll över rörelserna i stort, även på dagens nya övningar och detta trotts en fot som absolut inte ville vara med!

Som ni vet är det alldeles för lätt att hänga upp sig på det negativa. 1 negativ händelse kräver 10 positiva för att väga upp och som jag sagt, den här foten sabbade min dag totalt! När jag nu skriver ner allt positivt som ändå hänt känner jag att dagen varit ganska positiv ändå! Och nu känner jag mig faktiskt vid ganska gott mod igen! Nu har vi nått ett delmål i riktningen mot ett friskförklarat knä, nu ska vi fortsätta i samma takt tills dess att jag kan åka skidor igen nästa vinter!

Jag nämner Sofia, min  sjukgymnast, ganska mycket men jag är så sjukt glad att jag har just henne som sjukgymnast. Nu har jag ingen annan att jämföra med men hon är absolut en enormt stor del i mina fina rehabiliteringsresultat! Om du läser detta, Stort tack!

Nu är det dags för lite sömn, även det en viktig del i att rehab-resultaten ska gå i rätt riktning!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—