uppgivet…

Djurgården spelade hemmamatch i kvalserien i hockey ikväll. Man förlorade matchen mot Örebro med 2-4. Örebro blev klara för SHL, Djurgården har inte längre saken i egna händer. Men vad spelar det för roll? Djurgården var inte på hugget ikväll, men vem kan klandra dem?

AUxX5I9pCR5vwnu7x7ECK9tZL9uGFoto lånat från aftonbladet

Det bästa med hela matchen var talen före matchen, den tysta minuten, manifestationen när hela hovet sjöng för den avlidne 4-barnspappan ”myggan” under HELA 1:a perioden, när Örebro-klacken inte ens tänkte tanken att försöka höras, det var en sorgsen magisk stämning. En stämning som tyvärr inte lyfter sitt hemmalag, men vad gör väl det, idrotten känns inte så viktig längre… Djurgården gjorde 1-0 efter 16 sekunder, jag satt still i soffan och kände inte för annat, normalt sett hade jag flugit upp och skrikit mig hes av glädje, men det kändes inte viktigt längre..

Simon Bank skrev en riktigt bra artikel idag i Aftonbladet, läs den här. Han är inne på samma linje som mig, att vi måste sluta hata. AIK stoppade försäljningen av sina t-shirts med texten ”hata Göteborg” igår, motiveringen var ”idag är ingen dag för hat”… Vilken dag är det?

Jag skrev det igår, ”en supporter ska älska sitt lag, inte hata de andra!” Hat föder hat, hat föder våld, unga människor växer upp med att det är ok att hata, vad förväntar vi oss ska hända med dem? Dom förstår inte att ”hatet bara är mot motståndarlaget under matchen” – som någon smart supporterledare sa. Dom lär sig att man ska hata alla som inte håller på samma lag som du, sen slutar det så här…

AIK mötte Göteborg, på arenan kunde man tydligen höra klacken skrika ”Djurgårdsjävlar”. Vad har det med matchen att göra? Hur lyfter det ditt lag? Känns det lämpligt dagen efter att en djurgårdssupporter blivit ihjälslagen? Jag blir spyfärdig! 

Hur kommer vi tillrätta med problematiken? Jag vet ärligt talat inte om det går. Men några grundläggande saker borde vara enkla att införa. Bland annat borde det innebära flera års fängelsestraff att maskera sig inför en match. Det är självklart inte kriminellt att maskera sig men vad är anledningen till att man gör det? – Man ska inte kunna kännas igen när man begår en brottslig handling! Med andra ord, maskerar du dig inför en match är du inställd på att göra något som inte är OK! Jag såg att Patrik Ekwall skrev på twitter idag att regeringen skulle se över möjligheten till ett maskeringsförbud, utredningen skulle bli klar den 15:e december. Vänta nu, 15:e december!?!? det är 8 månader bort!! Hur kan det beräknas ta 8 månader att fatta ett beslut i frågan? Vill man invänta valet och ett eventuellt maktskifte och sedan lägga över ansvaret på någon annan? är det därför det ska ta 8 månader? Jag fattar helt enkelt inte!

Nästa sak jag anser borde åtgärdas per omgående är att sätta upp kameror som täcker varje läktarplats på arenan! Har man sedan också ett maskeringsförbud kan det inte vara speciellt svårt att plocka in dem som inte sköter sig! Och även där, hårda fängelsestraff är det enda som kanske biter, så inför fängelsestraff för att rusa in på planen! Då kanske vi alla fall kommer en bit på vägen! Nu hände ju dock detta utanför arenan, men börjar vi med att få ordning på det som händer inne på arenorna så får vi förhoppningsvis ordning utanför också. Kanske alla fall är en start? Har ni några förslag kring hur man ska göra med detta? några tankar i ämnet? dela gärna med er!

 

Må väl // Simon Nyman

Annonser

Är det sant? Händer detta!?

Igår var en svart dag i svensk fotboll vilket jag skrev om igår, läs inlägget här

Jag trodde inte jag skulle behöva skriva mer i ämnet. Jag trodde att dagens HÖGRISK-MATCH mellan AIK och IFK Göteborg på Friends Arena skulle bli en lugn tillställning, kanske inte på planen men på läktaren. Jag trodde det eftersom…

…dessa två klubbar, kanske de 2 största rivalerna mot Djurgården och även varandra, började matchen med en tyst minut.
…spelare ledare och domare bär svarta sorgeband.
…man i AIKs klack har banderoller med texten ”Sorgen har inga färger. Vila i frid Stefan”.
…jag hade läst följande artikel på aftonbladet

aik4foto från C-more och lånat från Aftonbladet

Men så fel jag hade, jag kunde faktiskt inte ha mer fel!

Idag visar några ”supportrar” upp sig från sin bästa sida på Friends Arena (läs om det här). Man tänder bengaler och någon eller några rusar in på planen. Hur kan någon människa ens komma på den tanken? Inte ens en ”vanlig dag” kan jag förstå det, och ännu mindre idag, dagen efter Fotbollssveriges svartaste dag!

Att kalla dessa för supportrar är bara fel, sabotörer känns bättre. Fast det sker idag, efter det som hände igår, efter det jag redan nämnt ovan, då är sabotörer ett alldeles för snällt ord! Inte ens idioter känns rätt. Dessa människor visar bara att det känns lönlöst, det känns som att det inte finns något vi kan göra för att hindra dessa huliganer från att förstöra för alla andra. Jag vet inte ens om ett 10-årigt fängelsestraff skulle avskräcka dessa människor från att fortsätta!?

Sen funderar jag, Friends Arena, högrisk-match, allsvensk premiär… HUR KAN MAN ENS FÅ IN BENGALER PÅ ARENAN!? Borde det inte varit muddring, metalldetektorer etc etc vid varje entré idag!? Eller utgick man från en lugn tillställning och sänkte säkerheten? Var man lika naiva som jag och trodde att det skulle bli lugnt på grund av gårdagens händelse?

Egentligen skiter jag i vilket! Sveriges modernaste arena och en högrisk-match ska ha Sveriges i särklass högsta säkerhet! Oavsett vad man tror, oavsett vad som hänt, oavsett vad som sagts!

Det räcker nu!!

Jag blir bara så ledsen…

Jag har haft en underbar dag, med underbart väder och tillbringat den med min son. Vi har haft det helt fantastiskt! Men på något sätt känns det helt fel att skriva och berätta om det just idag. Söndagen den 30:e mars 2014 blev en svart dag i svensk fotbollshistoria, en sorgens dag. En dag som hade alla förutsättningar till att bli en underbar premiäromgång med toppmatch och grymt väder, kunde ha blivit en riktig fotbollsfest, så blev det inte. – Alla tankar går givetvis till familj och anhöriga till den fotbollssupporter som idag blev offer för fotbollsvåldet och senare avled, en tragedi.

svart

Det har skrivits spaltmeter i ämnet bara idag. Erik Niva skriver att det är fotbollens fel (läs här). Jag håller inte med. Eller jo, på ett sätt. Vissa fotbollssupportrar använder namnet på sin klubb som ett ”armé-namn” och en anledning till att få slåss. Men om det är fotbollens fel, då skulle fotbollen behöva upphöra för att komma till rätta med våldet.

Nej, jag tycker snarare att det är samhällets fel. Våldet blir värre för varje dag som går, varje dag kan man läsa om nya skottlossningar osv. Våldet har eskalerat och är ett samhällsproblem! Att våldet också är en del av fotbollen, supporterkulturen över lag, det är än mer tragiskt. Att man ska bli nedslagen, och idag till och med dödad, för att man är på väg till en fotbollsmatch i sitt lags färger, i fel lags färger enligt andra!

Min son hade en djurgårds-tröja på sig idag, jag tog av honom den. Inte för att jag inte längre håller på djurgården utan för att man uppenbarligen ska behöva vara rädd för att visa vilket lag man håller på! Efter idag ska det mycket till om jag i framtiden går på en fotbollsmatch, än mindre med min son och absolut aldrig någonsin i djurgårdens färger. Detta är tragiskt då det mest underbara som finns på en fotbollsmatch/hockeymatch är att se en fullsatt arena i djurgårdsfärger! Ni som håller på andra klubbar säger säkerligen samma sak om ert lags färger, det är inte  just djurgårdens färger som är det viktiga idag.

Stefan Alfelt har också skrivit en artikel om detta (läs här), en artikel som jag tycker tar upp problematiken på ett mycket bra sätt.

Att känna tillhörighet till en klubb innebär idag mer att HATA de andra lagen än att ÄLSKA sitt eget! Lyssna på ramsorna, det flesta är hatiska. Vart tog kärleken till ”sin klubb” vägen? Självklart gäller detta bara en liten del av alla supportrar en klubb har, men det är dem som förstör! Och vad jag förstod så är den mannen som blev bragd om livet idag ”bara en vanlig supporter”, en fyrabarnsfar!

Det som gläder mig idag (känns svårt att skriva den meningen just nu) är att man i de flesta flöden på sociala medier ser kommentarer från alla personer, oavsett klubbtillhörighet och att alla för en gång skull står enade mot våldet, man kan hoppas att denna svarta dag alla fall leder till en förändring!

Simon Nyman