Jag känner mig rädd

För ett år sedan den här dagen tog jag ställning, drev en debatt och förde fram mina åsikter om vikten med en internationell mansdag! Den är idag. För ett år sedan drev jag på hårt i Movember och min insamling MoSpeedway, i år har jag inte puschat så jättemycket för den, det känns liksom inte riktigt som högprioriterat. Vid den här tidpunkten förra året hade vi nått 10 000 insamlade kronor (slutade på 12 000kr) och i år ligger vi på knappt 3000kr.

Självklart tror jag att alla insamlingar till Darcy är en orsak inom speedwayvärlden men jag tror också att folks fokus ligger mer globalt just nu än på mäns hälsa. Internationella mansdagen är annars ett ypperligt tillfälle att väcka frågor och puscha för Movember, i år nöjer jag mig med att säga, vill du skänka pengar till min insamling, gå in på moteam.co/MoSpeedway. Vill du ändå grotta in dig mer i mansdagen kan du läsa mitt inlägg från förra året här!

Nej, just nu är jag mer rädd, rädd för vart vår värld är på väg. Jag har varit rädd för att tillräckligt tydligt säga vad jag tycker om IS och om Sveriges hantering av det, rädd för att då bli stämplad som rasist. Rädd för vilka konsekvenser mins åsikter skulle kunna ge för mig och min familj, så jag har hållit ganska tyst, en ganska mild framförhållning (jämfört med Markus Birro till exempel).

Jag är rädd för vilken värld min son ska få växa upp i. Rädd för vilken människosyn han kommer få eller kommer behöva ha. Rädd för hur hans liv kommer se ut? Vad kommer yttrandefrihet vara? Hur trygg kommer han kunna vara när han går på stan?

Sista tiden har jag ändå ganska tydligt tagit ställning, äntligen har vissa partier tagit tag i migrationspolitiken. Jag tycker självklart vi ska ta hit invandrare, ta emot dem med öppna armar, men jag tycker också att om man inte sköter sig så ska alla papper rivas, då har man förbrukat sin rätt. Jag har tidigt kritiserat vissa politikers uttalanden om att välkomna tillbaka IS-krigare till Sverige efter ”utfört arbete” – läs mer här

20150620_205224588_iOSNu står vi mitt i en enorm kris. Flyktingtillströmningen eskalerar lavinartat och vi har inte reurser att ta emot alla. IS-terroriserar och hotar värre än någonsin och även i Sverige börjar det märkas vilket är enormt obehagligt – det gör mig rädd! Mitt i detta står vi med svensk historias sämsta ledare, Statsminister Stefan Löfven. Jag säger inte att Aliansen hade hanterat situationen bättre, det vet vi inget om, men jag hade känt mig betydligt mycket tryggare med Reinfeldt som ledare för mitt land i en sån här kritisk situation. Nu står vi istället med en passagerare till ledare, en mytoman. Det enda han är bra på är efterhandskonstruktioner.

Förra veckan stängde han gränserna. 2 timmar före detta sa han att det gäller att arbeta långsamt och noggrant, inte ta några förhastade beslut, inte slänga ur sig förslag på löpande band som övriga partier gör. 2 timmar senare anser han att vi har en kritisk situation där drastiska åtgärder krävs. Idag höll han en presskonferens där han säger: ”Sverige har varit för naiva”. För allt jag rabblat upp hittills om vad jag är rädd för, så är det nu jag blir rädd på riktigt. När jag såg presskonferensen höll jag på att bryta ihop, bryta ihop i tårar alltså. Det var det mesta skrämmande tal jag hört en ledare hålla, på alla plan!

Jag sympatiserar inte med SD, men ca 20% av befolkning gör det, dem har inte varit naiva. Det finns många fler som sagt tydligt vad dem tycker, de har blivit stämplade som rasister och SD-anhängare även om det tar kraftigt avstånd från detta, det har inte varit naiva. Sen finns det nog extremt många fler än jag som inte riktigt vågat säga rakt ut vad vi tycker, men vi har ändå sagt en del, vi har inte varit naiva. Så snälla Stefan Löfven, DU har varit naiv, politiker har varit naiva. Ja, till och med alianspartierna har varit för naiva.

Men kom inte och säg att Sverige har varit för naivt. Det är ni politiker som vägrat lyssna, vägrat samtala med SD, vägrat förstå att vissa delar av deras åsikter faktiskt inte är helt bakom flötet även om mycket är det. Ni har vägrat att ens ta i migrationspolitiken med tång, vägrat att stänga ute en enda människa, inte ens dem som krigat för IS. Det är NI som varit för naiva, inte Sverige. Detta är ett slag i magen på många av oss. Var vi inte rädda före så blev vi det nu.

Avslutningsvis vill jag dela Marcus Birros text, Talet statsministern BORDE hållit… från tidigare idag, enormt bra sammanfattat!

”Hej svenska folk. Jag, statsminister i Sverige, erkänner utan omsvep att både jag och samtliga etablerade partier totalt tappat kontrollen över vad som hänt och händer i vårt land. Vi är en krutdurk och jag är som jag varit ända sedan hösten 2014, absolut sist på bollen. Jag har varit ohjälpligt sist på exakt alla bollar under ett drygt år.

Jag ber urskillningslöst om ursäkt till alla de tappra, modiga jävlar som vågat lyfta blicken och höja rösten rörande det hot vi nu står inför. Förlåt till alla som jag och övriga etablissemang kallat rasister. Jag förstår nu att man inte alls är rasist för att man vågar berätta hur denna terror ser ut. Jag har gått på vänsterns brutala lögner om att man är rasist om man ser den militanta grenen av islam som ett faktiskt och verkligt hot.
Jag ber om ursäkt för det.

Jag erkänner också att jag och alla andra statsministrar vi haft sedan mitten av sjuttiotalet, tillsammans med media, statlig television, statlig radio och varenda liten murvel på Södermalm, hjälpts åt med att tysta ner problemen med radikalisering i svenska förorter. Vi har lagt locket på. Vi har jagat alla som vågat uttrycka sig i dessa frågor. Vi har gett dem sparken och försökt sno all heder och ära av dem.

Jag medger detta utan förbehåll. Förlåt Sverige. Jag inser att det var jag, och inte ni, som varit naiva. Jag är sist med att begripa detta. Ni är smartare än vad jag är. Förlåt mig. Nu drar jag mig undan och utlyser nyval. Var rädda om er”.

DET talet hade jag applåderat…”  – Saxat från marcusbirro.se på länken ovan texten.

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Annonser

När är man kriminell?

Det går nästan inte en dag utan att media rapporterar om IS och alla vidrigheter de gör. Mord, våldtäkter, förföljelse och så vidare. Man gör det mot kvinnor och barn! Att man dessutom gör det i islams namn gör inte saken bättre. Jag säger nu inte att alla muslimer hör till IS utan att IS svärtar ner ”vanliga” muslimer, svärtar ner islam. Men det är inte egentligen det jag tänker skriva om, men det är viktigt att förtydliga när det berör muslimer och islam, det är väldigt lätt för folk att tolka saker som man vill tolka det och det kan bli fel. Se bara på Marcus Birro tillexempel.

2015-04-22 14.08.42Men som jag nämnde först, allt som IS gör, enormt vidriga handlingar, kriminella handlingar, mord, våld, övergrepp och så vidare. Om en människa, vem som helst, skulle göra det i Sverige är det grova fängelsestraff att vänta. Om en svensk skulle göra det på semestern skulle det vara grova fängelsestraff att vänta. Men om man som muslim väljer att åka ner och ”kriga för IS”, då vill Sverige nu helt plötsligt välkomna dig tillbaka och hjälpa dig med både bostad, jobb och utbildning för att få dig in i vanliga samhället igen! Vad hände med fängelsestraff? Vad hände med kriminella handlingar? Kanske till och med utvisning kunde vara lämplig nivå på straff för den typen av handling?

Har vi i Sverige idag blivit så rädda för att kallas för rasister att vi helt enkelt inte längre ens törs döma för vad som är fel? Har vi blivit så rädda för att förknippas med SD så att vi måste lägga fram sånna här sinnessjukt idiotiska förslag bara för att visa hur långt bort från SD vi står? Nu tror jag framförallt att det är politikerna som tänker så och inte vi vanliga svenssons för handen på hjärtat, inte finns det väl någon som kan säga att man tycker IS gör bra saker?

Men politikerna som styr Sverige idag vill alltså välkomna IS-krigare tillbaka hit efter avslutad krigsföring och hjälpa dem med boende, arbete och utbildning. Allt för att inte riskera att folk tror att de vill sammarbeta med SD. Det är den enda anledningen jag kan komma på, för ingen kan tycka att det är ett bra förslag egentligen, inte ens en politiker! Det är ju faktiskt så illa att en långtidsarbetslös person rent krasst skulle kunna åka iväg och kriga för IS, komma hem igen och helt plötsligt få en helt annan hjälp av staten än vad den personen får idag. Låter det rimligt? Ska man gynnas av att misshandla, våldta och mörda? Och sedan tycker man som sagt att det är konstigt att SD växer i varje opinionsmätning som görs, blir större för varje dag som går. Är det verkligen så märkligt egentligen?

Kanske man helt enkelt skulle kunna säga som så i stället att kommer du till Sverige och söker skydd och trygghet men väljer att släppa den chansen för att ”åka hem och kriga”, då kanske du har förbrukat din rätt till trygghet i Sverige? Du är helt enkelt inte välkommen en andra gång. Många andra länder gör så, men i Sverige välkomnar vi dem tillbaka istället. För vi vill inte riskera att bli kallade för rasist!

Jag är långt ifrån rasist och jag röstar inte på SD, men vissa gränser får man dra och här tycker jag att det borde vara en tydlig gräns! Eller vad tycker du?

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Vi gillar INTE olika

Jag är inte speciellt insatt i dagens ämne, jag följer dock Marcus Birro på twitter och mår uppriktigt dåligt över hur han behandlas där. Det är mordhot som avlöser varandra. Han blir häcklad av andra krönikörer och skribenter. Folk som skriker rakt ut ”Vi gillar olika” uttrycker sitt ogillande mot Marcus Birro för att han just tycker annorlunda, han är annorlunda. ”Vi gillar olika bara man tycker som oss” borde man kanske säga istället?

Jag har tidigare skrivit här att Marcus Birro är en förebild för mig. En förebild eftersom han alltid vågar skriva och säga det han verkligen står för, det han tycker och tänker. Jag har sedan jag började skriva lite regelbundet velat vara lika dan, det har varit ett mål. Vi tycker helt klart olika om vissa saker så inte lika dan som en kopia, men jag har också velat våga säga vad jag tycker och tänker, där har jag velat bli lika dan. Men efter de senaste dagarnas hot han har fått ta emot vet jag inte längre vad jag vill, och det är tragiskt! Varför ska man inte våga säga det man tycker och tänker utan att bli mordhotat?

Vad har då Marcus Birro gjort? Jo, han har kritiserat IS och islam. Det är här jag inte längre känner mig speciellt insatt, men jag googlade IS och klickade mig in på wikipedia som hade en lagom lång förklaring. Läs den gärna här. ”IS är känd för sin extrema tolkning av sharialagar vad gäller dem som inte delar deras tro, och deras militära attacker på civila, avrättningar av män och kidnappning av kvinnor.” går bland annat att läsa. Marcus Birro har alltså kritiserat och fördömt en grupp människor, IS, som mördar oliksinnade. Och för detta ska Marcus Birro behöva utstå dödshot. Många av påhoppen gör också gällande att Marcus Birro skulle vara rasist då han hatar IS. Vill ni läsa mer om alla hoten är de bra sammanfattat här.

Jag vet inte om jag blir mest rädd för att man blir dödshotad när man säger vad man tycker eller för att folk i Sverige försvarar IS gentemot någon som förkastar IS. Att någon över huvud taget försvarar IS verkar för mig vara helt ologiskt och bortom all rimlighet!

När man läser alla hot och påhopp Marcus Birro fått ta emot är det ytterligare ett par saker som skrämmer mig! ”Kända” personer som t ex Fredrik Virtanen (skribent Aftonbladet) konstaterar att alla som försvarar eller håller med Marcus, de är folk som av ”alla andra” ses som nättroll och rasister! Så jag ska försöka förstå nu, om jag håller med Marcus Birro när han fördömer IS, en grupp som mördar oliksinnade, då är jag rasist? Hur kom rasist över huvud taget in i bilden förresten?

Är det något mer jag missar? Har jag förstått allt om IS helt fel? Är de möjligen fredsmäklare? Förklara gärna för mig, för jag förstår verkligen inte!

/Simon Nyman – Sharing is Caring