Det handlar om att bestämma sig!

Måndag igen tänkte jag skriva, ingen aning om varför jag fick den känslan, det är ju onsdag! Och vad har då onsdagen handlat om kan man ju fråga sig? Självklart en massa arbete eftersom det är vanlig arbetsdag, inget konstigt med det. En märklig maskin idag som verkligen fick mig att tänka ordentligt! Ett ”hemmabygge”, en blandning av fler märken och med konstiga problem. En hel del tänkande helt enkelt!

Dessutom tror jag att jag druckit extremt dåligt under dagen då en lätt huvudvärk kom sig smygande på slutet hos kunden (eller så var det bara brända hjärnceller kanske?) :). Började köra hem och huvudvärken blev värre och värre, övergående mot illamående! Detta är ju inte ok kan jag tycka, jag skulle ju dessutom köra ett rehabpass på vägen hem. Om jag löste det bra eller dåligt, det vet jag inte. Men jag bestämde mig, jag skulle träna och huvudvärken skulle bort, punkt! Stannade och drack en massa vatten, tog två ipren (det brukar lösa min huvudvärk) och körde vidare.

2015-03-31 16.20.04-1Lagom till Göteborg började huvudet kännas skapligt men jag var ändå inne på att det var enklare att åka hem och lägga mig istället. Men sen tänkte jag, jag ska åka skidor nästa vinter! Jag har opererat knät av just den anledningen! Jag kan inte skita i rehab då, då kunde jag skitit i operationen också! Och sedan svängde jag av mot gymmet! Vad glad jag är att jag tog det valet! Dels släppte huvudvärken innan jag kommit in till gymmet och dels känns allt så mycket skönare i kroppen så här efteråt! Jag fortsätter att ”lasta på” vikter. Löjligt vad tungt det är med några kilon just nu, men ändå känner jag mig starkare och starkare för varje pass, nu när jag börjar känna styrka och inte bara minskad smärta! En skön känsla, men kollar man på vikterna inser man att vägen fortfarande är lång!

Att målet är så långt bort kan verkligen ta död på inspirationen för vem som helst! Därför är jag så glad att jag kan se mina framsteg och bli peppad, samtidigt som jag också får fin feedback från min sjukgymnast! Att ni dessutom är fler läsare som på olika sätt tagit kontakt med mig och berättat om hur min rehab har inspirerat er i er rehab, det gör mig enormt glad! Att man kan hjälpa andra också, det är alltid roligt! Har ni funderingar inför en liknande skada så hör gärna av er! Jag kan inte svara på allt, jag är varken sjukgymnast, ortoped eller läkare. Men jag har mina egna erfarenheter!

Grundrådet till alla er som inte hör av er men ändå funderar, det handlar bara om att bestämma sig! Sätta upp ett mål dit du ska nå! Några delmål, kolla resultatet med jämna mellanrum. Lägg märke till förbättringarna och förvänta dig bakslag. Jag hade bara hört från alla vilken pest och pina rehaben är, hur sjukt tråkig den är men ändå hur viktig den är. Då bestämde jag mig, jag ska göra vad som krävs för att bli bra! Jag var inställd på att det skulle bli det tråkigaste jag gjort och jag lovar er. Med de tankarna i huvudet har det varit svårt at bestämma sig ändå, men nu kan jag också säga att jag förväntade mig enormt mycket tråkigare träning på förhand och det i sig gör att rehaben går ganska enkelt ändå! Men hade jag inte bestämt mig, hade jag inte haft ett tydligt mål, då hade jag skippat många pass! Av trötthet, slöhet, ”kanske sjukdom” och så vidare!

Det handlar bara om att bestämma sig! Så enkelt men ändå så svårt! Det gäller allt i livet så kör hårt!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Annonser

Och hur mår knät?

Den vanligaste frågan jag får just nu är just den, Hur mår knät? som om det vore en egen individ ungefär. Men ja, jag frågar på samma sätt så det är väl så man gör tänker jag! Nu börjar jag ana att jag med andra ord inte ordentligt uppdaterat om statusen på knät på ett dag eftersom frågan blir vanligare. Jag faktiskt tänkt att skriva om det i måndags, men det blev speedway istället. Sen tänkte jag skriva om det igår, men telia fick ta platsen då. Idag skulle jag vilja skriva om telia igen. Jag skulle vilja skriva om speedway. Jag skulle vilja skriva om att Charlie kommer redan imårn igen och att vi ska åka till Stöten (bara han blir frisk) för att att fira påsk. Men ja, jag ska skriva om knät istället :)

2015-03-31 16.20.04-1

Jag träffade alltså Sofia, sjukgymnasten eller fysioterapeuten ska man väl kanske säga, för två veckor sedan. Kunde som jag skrev då böja benet till 110 grader och i sträck var jag 8 grader från rak. Detta var tillräckligt för att få börja cykla samt att jag fick en del övningar att göra. Jag körde på och redan på fredagen gick cyklandet oerhört mycket bättre om än extremt klen i låren nu mer. Jag tog en vilodag på lördagen för att sedan återigen köra på med minst ett pass om dagen på gymmet och ett hemma söndag – fredag. Nu i helgen tog jag paus och umgicks med Charlie på heltid, dock med promenader (samt lite bergsklättring) vilket i sig får ses som träning :)

2015-03-31 14.25.45

2015-03-31 14.26.00

Så i måndags körde jag ett pass på förmiddagen innan jag åter träffade Sofia på eftermiddagen! Hon skrattade mest åt att jag redan hade kört ett pass och påmindes väll igen om att jag snarare får bromsas än puchas, snarare sätta max sets och reps i stället för minimum och så vidare.

Men Resultatet var riktigt bra! Jag kunde nu böja 135 grader och sträcka till 1-2 grader vilket tydligen var stora framsteg på så kort tid så det var riktigt kul. Jag kände ju själv att det blev skillnad efter några dagar på cykeln men sen blir det ju lite långsammare framsteg och lite motigare så detta var verkligen den positiva injektion jag behövde!

Jag fick så lite nyare övningar, lite tuffare, lite mer belastning men med det stora kravet, MAX 1 pass om dagen! Vissa övningar MAX varannat pass och så vidare! Och jag funderar, hur vågar hon lita på mig!? :) Men ja, det är mitt knä som ska bli bra så jag lär väl göra som hon säger! Det har gett bra resultat hittills så det vore väl klart dumt att inte fortsätta lita på henne.

Smärtan finns kvar till viss del, framförallt i sträckrörelser, det ihop med att jag tappat allt vad lårmuskler heter gör att jag skakar i rörelserna i filmen nedan, detta utan belastning. Känns faktiskt ganska sjukt hur man kan tappa så mycket muskler på så kort tid! (filmen är från träningen idag samt i solen hemma efteråt! Gäller att njuta också när man får chansen!

2015-04-01 16.28.22

Men hur mår då knät? Jo, tack! Det känns positivt, det går åt rätt håll men det är lååååångt kvar! Men målbilden finns kvar, skidor igen innan året är slut! Och vid motigare dagar tar jag fram någon skön skidbild jag gjort och drömmer mig tillbaka, drömmer mig framåt, sen kör jag på igen!

skidor

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—