Är det fel att följa reglerna?

Grunden i all idrott är att alla följer samma regler. Utan tydliga regler blir det kaos och orättvisor, konflikter. Sen ska dock reglerna tolkas, detta för att dem inte alltid är så tydliga som dem borde vara och dör börjar också problemen. Sen finns det sist men inte minst regler som står helt oproportionerligt i förhållande till straffet, det skapar också problem!

Så, vad pratar jag nu om egentligen? Speedway så klart! Sporten i mitt hjärta, världens mest underhållande sport! Men tyvärr också sporten med så mycket problem, sporten som tyvärr alltid kommer ha problem. Samarbetet är lika med noll och regelverket är otydligt, oproportionerligt och ibland helt skärmande korkat. Det har varken gentleman agreements som sedan brutits, man har kallat det för svenskregel osv. Man har tagit fram reglerna med motiveringen att gynna klubbars ekonomi, mend et finns alltid någon som vill vinna lite för mycket, någon som hittar kryphål i reglerna och utnyttjar dem. Tävlingsmänniska, absolut! Vinnarskalle, definitivt! Regelrätt, helt säkert! Moraliskt korrekt, definitivt inte!

20160426_174230591_iOS

Jag tänker inte rabbla upp en hel drös med exempel men gårdagens match mellan Gnistorna och Vargarna är ett bra! I heat 1-14 har förarens hjälmfärg en programenlig startbana. I heat 15 nomineras förarna och lagledaren väljer även vem av förarna som ska ha vilken färg. Färgen har alltså noll betydelse för heatet i fråga, enbart en hjälp för publiken att veta vilken förare som är vem där ute på banan.

Inför det 15 heatet stod matchen 42 lika. Gnistornas förare kommer ut i varandras hjälmfärg. Heatet körs, Gnistorna vinner heatet och således matchen! Fram till dess att domaren av någon anledning inser misstaget, enligt första ryktena en protest från Vargarna, och regeln säger då att du blir diskad om du kör i fel färg! Båda förarna hade fel färg och helt plötsligt har Vargarna vunnit matchen!

Så vad kollar vi på här? Först och främst kan man fundera på om straffet står i proportion till regelbrottet? Där tycker jag det är ett löjligt hårt straff för något som har absolut noll inverkan på resultatet. Men regler är regler och regler ska ju följas. Men har man då, som ryktena gör gällande, från Vargarnas sida i efterhand lämnat in en protest för att vinna matchen, då har man självklart följt reglerna, påpekat reglerna för domaren och vunnit matchen regelrätt. Dock har man vunnit matchen på ett osportsligt, moraliskt tvivelaktigt och smutsigt sätt och det gynnar ingen annan än möjligen vargarnas position i tabellen. Inte sporten, inte hedern och inte Vargarnas rykte!

Nu har jag dock hört andra rykten som gör gällande att Gnistornas lagledare upptäckte problemet under 2-minuters regeln, ringde upp till domaren och talade om detta varpå ingen lagledare sedan sprang ut. Frågan är då vad domaren svarade? Svarade han att vi kör heatet ändå för att sedan efter Vargarnas protest ändra sig? Jag kan tycka att hade han direkt där och då bestämt sig för att följa reglerna, då hade han släppt upp tejpen, röd-flaggat heatet och uteslutit förarna.

Med andra ord finns det lite svar man skulle vilja få rörande det där telefonsamtalet mellan Gnistorna och domaren innan man gnäller allt för mycket på Vargarna. Men faktum kvarstår, det var ett regelbrott som begicks!  Sen borde straffet i sig, självklart bara vara böter på ett par 1000 kronor och inte uteslutning, det ger för stora konsekvenser i förhållande till regelbrottet!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Annonser

Vad skänker vi pengar till?

Jag här länge funderat kring ämnet jag idag skriver om. Det har legat halvfärdigt länge och jag har inte vetat vad jag ska göra med det hela. Ska jag publicera det eller ska jag slänga det? Senaste dagarna har jag dock känt att jag vill skriva klart och publicera det. Jag ger mig alltså in på ett väldigt känsligt ämne, ett moraliskt dilemma. Det finns absolut inget rätt och fel i frågan men jag tror ändå det är viktigt att stanna upp och tänka i de här banorna ibland.

Så länge vi skänker pengar för en god sak, för något vi brinner för eller bryr oss om så måste det vara ok. Men att skänka pengar kan också innebära ett ansvar, ett ansvar långt större än vi kanske kan tänka oss eller är beredda på, ett ansvar vi kanske inte i slutändan kan axla, vad händer då?

snsvDarcy Ward kraschade riktigt olyckligt för en tid sedan på en speedwaybana i Polen. Så långt vi vet är han förlamad någonstans från midjan och ner men gör framsteg vilket är härligt att höra! Ganska snart efter hans olycka startade diverse hashtaggar på sociala medier där de vanligaste är #DW43 #GetWellDarcy #StayStrongDarcy. Man startade också en officiell insamling till Darcys rehabilitering och folk har skänkt pengar till den fonden som aldrig förr! Man har ordnat tävlingar där alla intäkter ska gå till Darcy, närmaste en i Motala under namnet #RideForDarcy. Det är en helt fantastisk uppbackning han har fått och fortfarande får! Jag har själv varit med och bidragit med en mindre slant för att jag tycker det är en väldigt tragisk händelse. Den moraliska frågan är dock, hur mycket ska vi skänka till en enskild individs rehabilitering?

Man pratar om att alla gåvor är värdefulla (självklart är dem det) och man pekar bland annat på att bara hans flygtransport från Polen till England kostade runt 50 000 pund om jag minns rätt. Nu får han vård på en av de bästa klinikerna som finns och självklart är inte heller det gratis, det är det vi hjälper honom med. Han har en fantastisk förmån i denna svåra stund, som har så många fans som bryr sig, reagerar och ställer upp!

Kontrasten kom till mig här om dagen när jag såg galan ”Hela Sverige Skramlar” på TV. Miljontals människor på flykt för sina liv. På flykt från krig och elände. Människor som sätter sig i en överfull gummibåt med sina barn och beger sig ut över havet då de ser risken värd att ta framför att stanna kvar i det dem har. Vissa kommer fram och hamnar i ett flyktingläger, de har tur. Många andra överlever inte ens resan. Vi skänkte ca 40 miljoner kronor till UNHCR under den här galan, pengar som ska hjälpa alla dessa miljontals flyktingar att få det lite drägligare OM det kommer fram till ett flyktingläger vid en landgräns någonstans på andra sidan ett hav, med hjälp av en gummibåt.

Det kanske inte ens går, det kanske inte är rätt, men ställer vi detta i proportion till Darcy Ward blir det lite skevt. Skulle vi inte skänka en enda krona till Darcys rehabiliteringsfond så skulle han fortfarande få vård, bra vård. Kanske inte den bästa i världen, men bra vård. Han skulle kanske ha det lite sämre, kanske vara kvar i Polen, men även där skulle han ha bra vård. Jag säger inte att han skulle ha det bra, för det är att förminska den tragedi han går igenom enormt mycket, men jag säger att han ändå skulle få bra vård. Dessutom har han troligen en försäkring som betalar ut ganska stora summor pengar när en sån här tragedi inträffar, pengar som ska täcka förlorad arbetsinkomst och sjukhuskostnader och så vidare. Han har sponsorer som har pumpat in relativt stora summor pengar i hans företag, i hans varumärke, de senaste åren, vissa kanske till och med fortfarande gör det.

Darcys olycka är en tragedi för speedwaysporten och inte minst för honom själv och det stöd han får är fantastiskt! Men även utan det stödet skulle han överleva ekonomiskt. Det ena utesluter dock inte det andra och många är vi nog som skänkt pengar till både Darcy och UNHCR senaste tiden. Jag tänker inte förminska någonting kring alla insamlingar till Darcy, speedwayfamiljen är fantastisk när den går samman! Jag ställer det bara i ett perspektiv, ett moraliskt dilemma, något jag själv funderat mycket kring! Det här är dock en extrem kontrast och alla gör vi det som känns bäst för oss själva i den här frågan!

Jag nämnde i början om att vi får ett ansvar, ett ansvar vi kanske inte är beredda på, ett ansvar vi kanske inte kan hantera. Här kommer kanske det svåraste i ämnet. Här kommer kanske det riktiga dilemmat. Igår kraschade Vitaly Belesouv riktigt illa i ryska Togliatti. Första rapporterna säger att han brutit ryggen och är förlamad, liknande skada som Darcy med andra ord. Frågan är nu, kommer speedwayvärlden gå samman på samma sätt för Vitaly? Kommer insamlingen bli lika stor? Kommer man köra ”RideForVitaly”? Och vad händer vid nästa olycka, för det kommer hända, gör vi samma sak då? Eller orkar vi bara med det den första gången? Blir det för mycket att köra samma sak för en kille till? För fem killar till?

Vad avgör vilken förare vi ställer upp mer för och vem vi ställer upp mindre för? Hur känns det för Vitaly om inget ordnas för att hjälpa honom? Nu vet jag än inte hur det blir kring Vitaly men det tål att tänkas på. Självklart är det lättare att skänka en slant till en ung världsstjärna som Darcy, självklart berör det mer när en sådan kille förolyckas! Självklart får en sådan insamling större spridning, men är det ok egentligen? Jag får en knut i bröstet när jag tänker på detta. Kan vi verkligen hjälpa alla? Ska vi hjälpa alla på samma sätt? Vad skulle du svara Vitaly om han frågade, varför skänkte du en slant till Darcys rehabilitering men inte till mig? Frågan skulle givetvis aldrig ställas men tänk dig in i den situationen? Kanske skänker du en slant till en insamling för Vitaly också, men så sker ytterligare en tragisk olycka, vad gör vi då?

Det är inte lätt när man börjar tänka i moraliska banor, det blir dilemman. Kanske ska vi istället köra en välgörenhetstävling varje säsong där alla pengar går till en fond som i sin tur hjälper speedwayförare som är med om olyckor likt dessa? En fond som hjälper alla på samma sätt?

Jag har skänkt en slant till Darcy som jag nämnde, jag har skänkt en slant till UNHCR i veckan. Jag känner inte alls samma intresse för att skänka en slant till Vitaly om en fond dyker upp, men jag känner mig manad att göra det just nu, jag kommer göra det. Men Darcys olycka berör mer, får det vara så? Är det ok att känna så? Och hur många förare har inte drabbats tidigare, förare vars namn jag inte ens nämnt i den här texten! Varför nämner jag inte dem? Vad har vi gjort för dem?

Jag kanske är ensam i världen som känner de moraliska dilemmana här, då kan ni bara blinka och gå vidare nu, annars får ni gärna lämna en kommentar med era egna tankar och funderingar. Jag är öppen för inputs från alla håll, det finns inget rätt och fel i ämnet och jag vet varken in eller ut egentligen.

Avslutningsvis, Stay Strong Vitaly, Stay Strong Darcy!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Vi skiter i det moraliska | Speedway

Så hände det då, det som egentligen bara var en tidsfråga. Jag har varit kritisk till svenskregeln ända sedan den infördes. Jag gillar inte kvotering och jag tycker man ska förtjäna sin plats i elitserien. Det är elitidrott och de bästa ska köra enligt mig. Nu har vi dock en regel som säger att varje lag ska ha 3 svenska förare, en regel som är skapad för att främja svensk speedway. Man får tycka vad man vill om den är bra eller dålig men den är en regel, punkt. 

Nu har då Micke Teurnberg i Rospiggarna fått möjligheten att köra Timo Lahti som svensk nästa år och karusellen är igång. Såg också att Edbergs mekaniker som körde aningen omtalat redan i år när han petade en svensk förare ur ett allsvenskt lag helt plötsligt är ”svensk”, det andra dock en parantes just nu.

Micke försvarar sig i NT (läs här) mot kritiken med följande: ”– De får väl gasa lite mer så löser det sig. Alla har ju chansen att köra sig till en plats i ett elitserielag. Att driva elitserielag i speedway är ingen välgörenhet, det är elitidrott där de bästa kör.” Och jag måste säga att jag håller med honom i sakfrågan. Men dessvärre är det ju inte riktigt vad det handlar om. Det handlar om att han personligen skiter i syftet med regeln och sedan går runt den. Det är faktiskt precis samma tänk som gör att ett lönetak aldrig kommer fungera (hur gärna jag än vill). Så fort en lagledare, sportchef eller liknande ser att de har en möjlighet att gå runt en regel till egen vinning så kommer man göra det. Sen kan man prata hur mycket som helst om att man vill främja svensk speedway men när det kommer till kritan skit man blankt i det.

Micke gör tyvärr en stor tabbe till när han i samma artikel försvarar sitt handlande med: ”– Vi kan ju ta norrmannen Rune Holta som valde att köra på polsk licens av de skälen, ingen har gnällt på honom vad jag vet.” När jag tänker efter lite närmare så gör han faktiskt fler tabbar i samma mening. Dels vill jag minnas att det var väldigt starka reaktioner när Holta blev ”polack” men det verkar Micke ha förträngt. Men framför allt känns nivån ungefär som nivån när jag hämtar sonen på dagis. ”Varför tog du hans spade!? Men han tog ju min spade först, det var ingen som skällde på honom då”. Seriöst, har vi inte högre nivå än så här? Micke som ändå kändes som vettig när han satsat långsiktigt med piggarna och gjort det bra, men även han verkar blir girig och vill vinna mer än han vill fortsätta i samma anda.

Det bästa av allt är ändå när rospiggsfans helt plötsligt försvarar hur okej detta är och hur svensk Timo ändå är. Samma människor som i somras skrek rakt ut hur fel det var när Ando valde att köra med Darcy. Ando följde reglerna och Darcy var inte avstängd, men vist var det moraliskt fel. Precis lika moraliskt fel är det att gå runt reglerna i det här fallet! I det här fallet har man dessutom medvetet gått runt reglerna och frågan är om inte det är smutsigare!

Simon Nyman – Sharing is Caring