Rehab på alla sätt

Påsken är över, Charlie är hos sin mamma den här veckan. Med andra ord är vardagen som sjukskriven tillbaka för egen del! Igår fick jag på sommardäcken på bilen (Äntligen – den blir sååå mycket snyggare och skönare att köra!) och passade även på att hälsa på på jobbet och tog en lunch med en av de kolegor jag absolut kommer ha kontakt med även i framtiden! Mycket trevligt! Apropå sommardäck och bil, undrar när min nya bil kommer, det måste jag kolla upp!

Idag sov jag länge, rehab i sig. Körde ett ordentligt rehab-pass på gymmet. Kändes ganska motigt idag men bestämde mig till slut för att åka och få det gjort och som vanligt är det alltid lika skönt när man är klar! Känns som jag når helt sträckt ben nu samt än mer böjt, att träffa sjukgymnasten igen på måndag ska bli spännande! Det har då gått 6 veckor efter operation så jag hoppas hoppas hoppas att jag får lite mer belastning i övningarna nu! Mina lår försvinner!!


2015-04-08 16.00.01Ganska roligt när jag kom till Scandic Crown idag, innan jag ens kom fram till disken och medans receptionisten checkade in en gäst tog hon fram nyckeln till gymmet och la på disken. Jag börjar bli igenkänd och de vet vad jag ska göra när jag kommer. Inte så märkligt kanske när man är där i stort sett varje dag :)

2015-04-08 16.01.39När jag sedan körde hem därifrån visade termometern 17 grader så när jag kom hem var det bara att sätta sig i solen med benen i högläge och njuta så mycket det gick! Visst saknades snön runtomkring men i brist på det är ändå vårsolen bland det skönaste jag vet! Lagom varm för shorts i lä men ändå med en frisk luft runt omkring, man flyter inte bort! Satt där i ett par timmar och bara njöt. Int bara trist att vara sjukskriven tänkte jag just då!

Och ja, ibland skulle jag vilja ha en fotograf med mig, haha! :P

På väg hem från dagmamman igår låg jag (apro på ingenting) bakom lastbilen nedan, och jag kan inte hjälpa det, men varje gång bakom en sådan foronstransport tänker jag: ”vad händer om jag kör upp på den i farten?” Det går ju självklart att räkna ut och nog skulle det inte gå lika smidigt som i filmerna, men tanken slår mig ändå varje gång. Greppar däcken tillräckligt bra så kommer jag hoppa över lastbilen rätt snabbt då jag helt plötsligt kör i 90km/h på lastbilen i stället för på marken. Men det troliga är väl ändå att däcken skulle tookspinna, till en början alla fall. Ja, kalla mig nördig men så tänker jag! :)

2015-04-07 09.19.42

Må väl och sov gott!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Så var det dags igen

Vart tar tiden vägen? Jag är sjukskriven och trodde jag skulle avlida av tristess vid det här laget men dagarna bara flyger förbi!2015-03-15 14.30.44

Nu har jag förvisso njutit av min sons närvaro från onsdag till tisdag så det förklarar väl en hel del men ändå. Nyss skickade jag ut ett inlägg med en massa bilder från när jag var bebis fram till nu som en TBT. Det var med andra ord en vecka sedan, det var min 30-årsdag. Jag kan inte för mitt liv förstå att det var en vecka sedan! Med andra ord är det redan dags igen för en ny Throwback Thursday och de blir väl ett tema jag kommer återuppta mer frekvent nu när jag ska blogga 100 dagar i rad! :)

Innan jag kastar tillbaka något tänkte jag bara få jubla lite över att jag idag kört mitt första ”riktiga träningspass”! Jag satt på en testcykel i 25 minuter och bara njöt! Kan tro att jag inte njuter lika mycket av samma sak om någon vecka men idag gjorde jag det, jag njöt!

Det var ganska roligt faktiskt, när jag hoppade in på Scandic Crown i Göteborg på kryckor och bad om att få låna en nyckel till gymmet, de kollade en aningen snett på mig då! De funderade säkerligen över vad för fel jag hade, och då inte på den fysiska skadan! Och samma reaktion när jag sedan hoppade in på gymmet på kryckor, hjälp vad folk kollade! Ja, det var en rolig händelse den här dagen! Nu hoppas jag bara att den upptrappade träningen med cykel ger önskat resultat och inget bakslag, men det visar sig väl kanske mer i morgon! Ingen ökad svullnad idag alla fall så det verkar lovande! :)

Men åter till rubriken, det var dags igen för att kasta tillbaka lite. Jag har des värre inga bilder från sammanhanget men att göra saker efter skada kom jag att tänka på just idag.

Ibland kanske man inte har varit fullt lika smart som nu när jag faktiskt följer råden från en extremt kunnig sjukgymnast! Kort och gott efter att jag hade gått igenom mina proppar i lungorna med efterföljande kärloperation i båda benen och legat i en sjukhussäng i mer eller mindre konstant i 2-3 månader så kanske jag inte tänkte helt klart, men jag tyckte väl just du att jag var oerhört smart!

Jag hade alltså en helt ny ven insydd i mitt knäveck, en hastig maxsträckning kunde ju riskera att den kunde ”spricka i sömmen” har jag förstått i efterhand. Jag åt dessutom blodförtunnande som gjorde att ett smäll mot huvudet kunde ge inre blödningar – hjärnblödning och lika så en smäll mot magen kunde ge allvarliga följder.skidor Minsta lilla smäll gav enorma blåmärken. Självklart var jag heller inte speciellt stark i benen just då när jag blivit utskriven från sjukhuset.

MEN jag var ju faktiskt anmäld till en skidlärarutbildning torsdag-söndag och om jag minns rätt blev jag utskriven på tisdagen. Och eftersom jag var utskriven och hemma så var jag frisk och jag skulle dit och delta. Jag visste att jag inte fick åka skidor på det nyopererade benet, alla fall inte belasta det i sväng så jag bestämde att då åker jag väl helt enkelt på ett ben, för jag skulle vara med (man får ju inte vara dum, typ)! Hur jag lyckades övertala mina föräldrar att åka har jag faktiskt ingen aning om, men åkte gjorde jag! Och jag tog mig igenom utbildningen och jag kom hem igen. Men ja, så här i efterhand kan det nog ha varit ett av de mest korkade beslut jag tagit och jag ska nog bara vara glad och tacksam över att inget hände den gången!

Ett minne, en erfarenhet, förhoppningsvis blev jag lite klokare på kuppen! :) Sov gott!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—