Vad minns jag idag?

Torsdag idag igen, det går rätt snabbt i veckorna just nu tycker jag. För att komma på något bra att fylla bloggen med idag, då jag fortfarande har ganska dålig inspiration, det är ju att utnyttja ämnet Throwback Thursday. Så ja, jag tänkte att så får det ju bli.

Sen öppnade jag Macen och skulle börja skriva men fick inte fram ett enda ord. Vad ska jag minnas tillbaka på idag? Jag kunde inte komma på någonting!? Eller, alla fall inte någonting värt att skriva om eller dela med mig av. Det finns ju roligare poster som Tony-snuset, mina 30 år eller när vi jagade renar i pjäxor till exempel! Vissa poster sätter ju liksom standarden på vad som sedan känns roligt att dela med sig av framöver, och kanske just därför stod allt still även i ”minnesvägen” nu ikväll.

Så hur löser jag det här nu ikväll? Jag tänkte så här… jag lägger till mitt absolut första inlägg här nedan, det är lite drygt ett år sedan det skrevs, kanske 1 och 1/2 år sedan. Av vad jag skrev då (se nedan), hur mycket tycker du stämmer?


 

Ja, då är bloggen startad.

Vad kommer jag skriva om? Har inget bra svar på det just nu men det kommer nog ge sig självt framöver.

Jag kommer säkert berätta en del om min tidigare sjukdom, min syn på sjukvården etc. Förmodligen kommer jag också skriva en del om min son, Charlie. Vardagen med honom och vardagen utan honom.
Jag tänker inte skriva om min träning och hur nyttigt jag äter, självklart är träning en del av livet och något inlägg kan säkrt handla om ett träningspass också och mat äter jag varje dag men snarare det jag tycker är gott än det som är nyttigast! Vem vet, en bild på en pizza kanske dyker upp! :)

Jag är ju också en sportnörd av rang och tittar jag på TV är det oftast sport på! Allt från fotboll och hockey till diverse motorsport och vintersport men det bästa är ändå Alpint och Speedway. Kommer säkert skriva en del om detta också.

Nu ta vi och avslutar detta för idag och funderar lite mer på vad det ska bli av det hela i framtiden!

Så, god natt och sov gott!

Jag och Charlie

Avslutar första inlägget med en bild på mig och Charlie


Har något blivit som jag skrev då eller har jag helt bytt inriktning på bloggen? Lämna era tankar och synpunkter här nedan, vore så roligt att höra era åsikter!

Simon Nyman —| Sharing is Caring |—

Annonser

Sharing is Caring

Som ni kanske märkt har jag sedan en tid tillbaka börjat lägga till ”Sharing is Caring” i min signatur. Jag ska försöka förklara anledningen till det och tanken bakom det! :)

2014-05-29 17.59.15Ju mer jag skriver här på min blogg, ju mer ser jag också att läsarna blir fler och fler, det är verkligen jätte roligt! Ni som hängt med från början vet att jag började med ett syfte att jag skriver för min egen skull, men i takt med att läsarantalet ökar kände jag att jag ju faktiskt skriver för läsarnas skull också. Och även om jag får feedback i statistiken så är det en aning frustrerande när det inte blir någon reaktion på det jag skriver, varken positiv eller negativ, så jag började fundera, hur gör jag själv? 

Jo, jag läser en krönika, blogg, debatt eller liknande. Tänker att ”den var ju bra!” Eller kanske ”det där håller jag inte med om”. Sedan kryssar jag ner den sidan och går vidare, och det är väl så vi fungerar? Men med erfarenheten jag nu fått av mitt eget skrivande så har jag börjat tänka ett steg till. Någon har lagt ner tid på att skriva det jag precis har läst, jag har lagt tid på att läsa det. Ska jag då vara så snål så att jag inte på något sätt lämnar ett spår efter mig?

Att klicka ”gilla” tar inte ens en sekund men det ger så mycket tillbaka till den som skrivit! Att lämna en kommentar har jag förut tänkt ”det är skit samma, skribenten läser inte kommentarerna alla fall, och än mindre svarar på dem”. Nu mer försöker jag alltid kommentera eller dela det jag läst om jag tycker det varit bra – skribenten får positiv feedback och jag ger mina vänner möjligheten att läsa samma sak som jag nyss läst, något jag dessutom tyckte var bra! Håller jag inte med försöker jag lämna en saklig kommentar med mina tankar och mitt synsätt.

Jag har som sagt lagt tid på att läsa något och skribenten har lagt tid på att skriva desamma, ska jag då verkligen vara så snål så att jag inte lämnar ett spår efter mig – en kommentar, en delning eller bara så enkelt som ett ”gilla”? Jag har börjat göra detta på twitter nu för att testa och döm om min förvåning när man konstant får ”tack” tillbaka från ”kändisarna” som skrivit! Även dom blir glada av att få feedback, en kommentar, delning, retweet eller vad det nu kan vara.

Med den erfarenheten har jag nu lagt till ”Sharing is Caring” – inte som en uppmaning till er, utan som en påminnelse till mig själv! En påminnelse att komma ihåg att visa att jag bryr mig när jag läser någons artikel, att dela den vidare är ett fantastiskt enkelt sätt men som ger så mycket tillbaka till skribenten! Och självklart, till alla er som delat det jag skrivit eller kommenterat någon gång, STORT tack till er! Jag hoppas ni nu förstår hur oerhört glad jag blir när ni gör detta! :)

Ta hand om er och må väl! // Simon Nyman – Sharing is Caring ;)