Dags för ett nytt GP

Jag sitter här och funderar lite inför kvällens GP från Tammerfors, Finland. Årets första GP på en tillfälligt uppbyggd bana. Årets första GP i Norden och kanske årets första GP med en svensk på prispallen? Andra tankar som passerar huvudet är, kommer banan hålla? Vem vinner? Vem passar banan bäst och så vidare. Jag tänkte gå igenom detta nu med ca 30 minuter kvar till start! Ja, 30 minuter, Finland är en timme före oss och tävlingen startar 19:00 lokal tid, med andra ord 18:00 hos oss här i Sverige!

Om vi börjar med det jag också nämnde först, en tillfälligt uppbyggd bana, på en arena, kommer den hålla? Jag hoppas verkligen det! Man har faktiskt lagt banan redan i november så den har legat i nu ca ett halvår, vädret har varit med arrangörerna senaste dagarna så jag tror banan kommer att vara fin. Personligen älskar jag dessa tillfälliga banor! Arenakänslan är något som jag tycker lyfter sporten ett par nivåer extra och det känns faktiskt alltid speciellt att komma till dessa banor, det blir en speciell stämning, en helt annan volym, en rysning genom kroppen. Ja, det brukar vara riktigt bra event på dessa arenor och jag både tror och hoppas att Tammerfors kommer bli minst lika bra som de andra!

Andra saker jag ser som fördelar med dessa storstadsevent är livet runt en GP-tävling. När man är på ett GP i en storstad finns det oftast många olika hotell att välja på, bra hotell med bra mat. Hotell med gym och relax och man kan välja ett hotell som ligger bra till utifrån hur man vill ha sin uppladdning inför ett GP. För det är ju faktiskt så att en GP-helg innehåller ganska mycket dötid som det gäller att använda på ett bra sätt. Från att träningen är slut någonstans mellan 19 och 21 på fredag kvällen till dess att man beger sig ut mot banan ett par timmar före start på lördagen, i stort sett ett dygn, så underlättar det om det finns saker att göra. Att ligga på ett hotell i småländska skogarna eller för den delen utanför Vojens i Danmark. Ja, då kan dagen fram till tävlingen lätt bli lite långsammare. Inget ont om dessa banor, 2 fantastiska banor rent speedwaymässigt men som sagt, det är inte lika lätt att få dagen fram till tävling att gå. Något givetvis alla förare gör olika också och det är inte det jag ska gå in på nu. Bara en liten förklaring till varför jag gillar storstadseventen!

Hur kommer det då gå ikväll? Ja, det känns faktiskt riktigt svårt att tippa och jag tror det kommer vara många om det! Banan är stor, 400 meter med långa rakor och ganska snäva kurvor. Det kommer vara hög hastighet redan in i första böj och som vanligt kommer starten bli väldigt viktig.

Förare som brukar vara riktigt snabba på stora banor är ju bland annat Hampel och Iversen. Greg visade senast hur bra han fortfarande är och han brukar dessutom ofta vara högt uppe på nya banor. Nicki har visat sämre form ett tag, framförallt varit långsam från tejpen, rykten säger dock nu att han fått tillbaka sina motorer från service och att det känns som farten finns där igen. Smolinski visade senast att hans seger i Auckland faktiskt inte bara var en engångsgrej, nu är det stor bana igen vilket borde kunna passa långbaneåkaren Smolinski bra. Någon som dessutom borde kunna bli farlig ikväll med det resonemanget är ju Kylmäkorpi som faktiskt är en ännu bättre långbaneförare – ska han bli Sveriges (fast för dagen tävlandes för Finland) förste man på en GP-pall i år? Ja, varför inte? Dock tycker jag han ofta i Elitserien brukar börja kvällarna bra för att sedan avsluta sämre, vi får se hur långt det räcker för honom ikväll men jag tror helt klart att banan passar honom!

Våra två svenskar tror jag inte häller ikväll kommer ha någon större framgång. Förvisso motbevisade Lindgren mig i Auckland och nu senast var det AJ som motbevisade mig. AJ har visat extrem dålig form sedan semifinalplatsen senast och är dessutom lite blåslagen efter tisdagens krasch signerad vår andre svensk, tisdagens kamikaze-förare Lindgren. AJ är väl annars den av de 2 som brukar köra bäst på stora banor och är det något som talar för honom ikväll är det väl hans möjlighet att berätta inför tävlingen att han har ont någonstans. Något han ofta gör och troligen är det så att får han göra det tar han bort lite press från sig själv inför tävlingen och han presterar sedan bättre. Så vem vet, får han tillfälle att beklaga sig lite över någon krämpa så kanske AJ blir farlig ikväll!

Givetvis är också både Holder och Ward med i snacket om en finalplats ikväll och även Woffinden börjar hitta farten de senaste veckorna. Som ni märker, namnen börjar bli många. Tar vi då och tittar snabbt på tabellen förstår vi också varför det känns som att det är många om det! Kasprzak leder 11 poäng före Nicki, Kazprzak har dock blivit tvungen att stå över dagens tävling på grund av skada. Från Nicki som är 2:a är det 3 poäng ner till Ward som är 7:a och där mellan finns Holder, Hampel, Smolinski och Hancock, ALLA på samma poäng!

Så, hur slutar då kvällen? Som jag sa tidigare känns det helt omöjligt att tippa men om jag ska göra ett försök så tror jag det slutar så här.

  1. Iversen
  2. Hampel
  3. Holder
  4. Woffinden

 

30 minuter kvar till start. Nu hoppas vi på en kväll där vi får njuta av mycket fin speedway. Ville du ställa frågor direkt till mig eller har andra förslag på kvällens final-4:a så kommentera gärna precis som vanligt.Facebook.com/Speedway24 eller Twitter.com @Speedway24SE och givetvis @SimonNyman18 för att nå mig direkt!

 

Må väl // Simon Nyman

Annonser

4, 3, 2, 0 – ett bra system? | ny krönika på Speedway24.se

2014-05-06 19.00.05Hej på er,

Igår kväll skrev jag en ny krönika för speedway24.se och den publicerades nyligen. Vill ni läsa den hittar ni den här.

I korta drag spinner jag vidare från den senaste krönikan och funderar mer över hur man kan komma till rätta med problemet – bristande lagkänsla i speedwayen. Jag skriver lite om best pairs poängsystem och tanken bakom det. Skulle det vara aktuellt att införa även i lag-speedway?

Läs min senaste krönika för att få reda på alla mina tankar i ämnet!

I kväll kommer jag för övrigt publicera en text här på SimonNyman.com, en text jag själv har tänkt mycket kring och något som berör mig. Den rör absolut inte speedway men vill du läsa den så är det bara att hålla koll här, på min facebook eller min twitter för att se när den dyker upp!


Edit: Eftersom Speedway24 inte längre finns har jag flyttad alla krönikor hit till min sida. Därmed är också länkarna omdirigerade hit.

 

Må väl och ta hand om er! //Simon Nyman | Sharing is Caring

4, 3, 2, 0 – Ett bra system?

Först av allt vill jag tacka för all fin feedback och positiva kommentarer jag fick efter min senaste krönika. Jag vill bara berätta för er att det värmer oerhört mycket. Och till er som inte håller med mig i det jag skriver, skriv gärna ett par rader på facebook eller twitter så att vi kan väcka en diskussion i ämnet. Jag förväntar mig absolut inte att alla ska hålla med mig i det jag skriver, det vore bara tråkigt!

Med det sagt tänkte jag bara kort halka in på gårdagens Speedway Best Pairs Cup (SBPC). En tävling som till en början bjöd på riktigt bra speedway! Detta förstördes dessvärre av en regnskur i mitten av tävlingen som skapade en del följa-john speedway för en stund. Dock fram mot slutet av tävling bjöds vi åter igen på bra racing och mycket roliga heat. Australien stod enligt mig för en praktskräll genom att vinna andra raka SBPC omgången. Igår dessutom utan Darcy Ward och med en skada på Jason Doyle i första omgången. Men Chris Holder och Dave Watt visade båda storform och i heat 17 visade man även prov på fantastisk par-speedway! Man kanske kan tro att ”Best Pairs” skulle vara fyllt av grymma par-körningar, men inte ens här får vi njuta av det, tyvärr.

Jag skrev i min senaste krönika om just lag-känsla och par-åkning, eller snarare avsaknaden av den samma. Under gårdagens SBPC satt jag och funderade på det hela lite mer och framförallt på poängsystemet som i SBPC är lite annorlunda mot övrig speedway. I SBPC använder vi oss av 4, 3, 2, 0 i stället för det mer traditionella 3, 2, 1, 0 och målet med detta är just att främja par-speedway. Det ska alltså vara värt mer att par-köra hem en 2:a och en 3:e plats jämfört med att vinna och vara sist. Det i sin tur ska göra att det är mer intressant att par-köra som 2:a och 3:a för att hålla 4:an bakom sig jämfört med att en av förarna sticker i väg i jakt på seger och lämnar sin lagkompis ensam att försvara 3:e platsen. Dessutom ger det här systemet inga oavgjorda heat.

Det här är alltså tanken med poängsystemet i SBPC, men fungerar det? – Njae…

Sett till tävlingen igår fungerar det definitivt inte för inte fick vi se speciellt mycket par-speedway från Landshut. Dock anser jag ändå att bristen på par-speedway till stor del beror på lagledarens order till sina förare och förarnas respekt för sin lagledare. När vi sedan går ett steg till och pratar landslagsspeedway har jag full förståelse för att lagledarna har svårt att bygga en lagkänsla, det är svårt som det är redan i liga-speedwayen.

Och liga-speedwayen, det är ändå det som någonstans är hjärtat i vår sport. Det är på något sätt dessa lagledare som måste pränta in känsla i våra förare att när vi kör för ett lag är det ”VI” som är viktigast och inte ”JAG”. Därav problemet med individuellt anpassade löner per poäng som jag skrev om senast. Men jag ska inte upprepa mig för mycket från senast, snarare bygga vidare i samma ämne. Jag vill fortfarande se par-speedway i så stor utsträckning det bara går när vi pratar lag-speedway, serie-speedway.

Det var därför jag började tänka lite mer på just poängsystemet i SBPC. Nu föll det inte så väl ut just igår, men vad skulle hända om vi implementerade detta i vår vardagliga liga-speedway? Skulle det främja lagtänkandet hos förarna? Skulle det skapa med par-speedway? Skulle det skapa en annan taktik?

Jag tror ärligt talat att förarna skulle skita blankt i det hela. En speedwayförare är från grunden en individualist, uppfostrad med att ta SINA poäng för att få SIN lön och redan där är vi ju fel ute kan jag tycka. Backar vi ännu längre ner i åldrarna så har vi kanske inte löner men vi har fortfarande det individuella poängsystemet. Vilken tävlingsinriktad ung kille/tjej vill inte vara bäst i laget? Där har vi nog grundproblemet, ett problem som jag tror är väldigt svårt att komma ifrån. Speedway är en individualistisk idrott i grunden där man försöker bygga ett lag av individualister.

Då måste vi försöka ta fram verktygen för att få dessa individualister att hjälpa varandra – lagledarens jobb. Skulle detta poängsystem då hjälpa lagledarna i deras sätt att coacha sina individualister? – Ja, kanske! För det är ändå hit vi måste komma tycker jag, ”hur ska lagledaren få sina förare att bli ett lag?” Om vi då leker med tanken att vi skulle ha 4, 3, 2, 0 i seriespeedwayen, då skulle det innebära att två jämna förare, medel-bra, skulle kunna släppa iväg en världsstjärna i motståndarlaget och sedan par-köra för att hålla motståndare nummer 2 bakom sig. Den taktiken försöker vissa lag använda sig av även idag, för att köra 3-3. Men om vi nu använder oss av det nya poängsystemet skulle det helt plötsligt innebära vinst av heatet i stället för oavgjort.

Jag tro att varje förare vill vinna. Jag tror att om man då vinner heatet med 5-4 genom att par-köra hem en andra och en tredjeplats, då blir det lättare för en lagledare att få sina förare att par-köra. Vi leker lite med tanken igen. Om du som lagledare med dagens poängsystem ber dina förare att köra för varandra, par-kör för att hålla en motståndare bakom dig. Om det lyckas en hel match skulle det innebära 3-3 i samtliga heat och en oavgjord match. Har vi istället SBPC:s poängsystem innebär exakt samma körning 5-4 i varje heat och en seger i matchen med 16 poäng.

Alla förare vill vinna. Dom vill vinna varje heat men givetvis också varje match. Förarna är individualister och vill givetvis vara först över mållinjen oavsett poängsystem. Men om vi ska lyckas få dessa förare att börja tänka på laget, om vi ska hjälpa våra lagledare att övertyga sina förare om att par-speedway är bra. Då kanske det är lättare för en lagledare att få fram sitt budskap om det alla fall innebär att LAGET vinner HEATET även om du som förare inte är först över mållinjen? Det kommer alltid svida i en förare att inte vara först, men jag tror att det möjligen svider lite mindre om man har par-kört på ett bra sätt och som lag vinner heatet.

Därför tycker jag att ett nytt poängsystem i liga-speedway känns som en spännande tanke, som en del i ett arbete att få lag-speedway att innehålla lagkänsla, samarbetsvilja och par-speedway. Som EN DEL i ett arbete att få våra ligor att bjuda på en mer spännande lag-racing, bjuda på en spänning som får publiken att ta med sina vänner igen, få våra klubbars ekonomi på fötterna igen.

Jag säger inte att 4, 3, 2, 0 är lösningen. Det jag säger är att det SKULLE kunna lösa EN DEL av problematiken! Typen av lön, snittgolv och snittak, det är andra saker där förändringar måste ske, det är en annan debatt. Men vill vi hjälpa våra lagledare att bygga team-känslan, varför inte testa ett nytt poängsystem?

 

Ta hand om er och njut av er söndag! // Simon Nyman

Precis som alltid är det helt ok att nyttja Facebook eller twitter för vidare diskussioner i ämnet. På facebook går ni tillfacebook.com/Speedway24 och skriver under delningen av denna krönika. På twitter nyttjar nitwitter.com/Speedway24SE (@Speedway24SE) och vill ni vara säkra på att jag ser, ja då taggar ni mig,@SimonNyman18, när ni skriver er tweet till speedway24.

 

Text: Simon Nyman
Foto: Roffe Lundstedt

Elitseriepremiär i speedway | Ny krönika

Simon-NymanSom jag väntat, men igår var det äntligen dags för premiären i elitserien i speedway! Första TV-matchen var dessutom indianerna borta mot dackarna och skulle ha inneburit att jag skulle ha fått se Anton köra. Nu kom det ju en rutten skada och stoppade detta, hoppas på snabb läkning för Antons skull!

Jag måste säga att det var en mycket underhållande och jämn match med bra speedway! Tyvärr innehöll den ytterligare skador för indianernas del. Nu har man både Anton, Bjerre (sedan tidigare) och Pepe på skadelistan och det blir inte lätt då, att man sedan har svårt att få laget att köra för varandra, par-köra, och en lagledare som jag tycker allt för ofta står för taktiska misstag underlättar inte häller!

Detta skriver jag om i dagens krönika på Speedway24, läs den här!


 

Edit: Eftersom Speedway24 inte längre finns är mina krönikor flyttade hit till min egen sida, länken till krönikan är därmed också omdirigerad.

 

Bilden i det här inlägget är hämtat från krönikan på speedway24 och är fotad av Hulk Foto | @ Roger Hultgren

 

Som vanligt finns knapparna för att dela här under, det är fritt fram att använda dem!
Sharing is Caring

 

Taktik, löner och par-speedway

Nu, i skrivande stund, har precis årets första omgång av elitserien avslutats. Till att börja med är det fantastiskt att samtliga 4 matcher kunde avgöras trots dåligt väder och överhängande risk för regn, eloge till samtliga arrangerande arenor! Första omgången visade också på hur oerhört viktig hemmabanan kommer att vara i år.

Största skrällen måste därför varit Vargarnas bortaseger mot Piraterna. Men med en 5:a i Bjarne som tar 3 poäng samtidigt som Greg kör ganska svagt, då håller det inte eftersom man är ganska svag på övriga positioner utanför de tre topparna.

Piggarna visar att man har ett oerhört jämnt lag som troligen kan slå alla på hemmaplan. Man vinner trots att topparna underpresterar!

Smederna körde över Västervik totalt på hemmaplan där ”PK” imponerar med endast en tappad poäng samtidigt som ”KK” är en besvikelse med endast 5 poäng på 4 heat, den såg alla fall inte jag komma med den form han visat i början av säsongen.

TV-matchen var Dackarna mot Indianerna, jag såg den och helt klart vann Dackarna rättvist men man måste också lida en del med Indianerna som tappade både Bjerre och Lindbäck innan dagens match och fick sedan Pepe skadad under matchen. Båda Pepes heat ”kom” när man låg under med 4 poäng och man kunde således bara ersätta honom med en reserv.

Trots dessa skador vill jag dock hävda att Indianerna hade kunnat vinna denna match med hjälp av två saker. Det första är Par-Speedway. Kolla på heat 7 (tror jag det var). Iversen och Woodward har 5-1 läge ut ur första böj med Nicki tätt bakom Iversen. Iversen visar i heatet både sin styrka och svaghet. Hans styrka är att han är oerhört snabb! Hans svaghet är att han enbart kör för sin egen skull! Han hade utan större problem kunnat slå av lite och stänga Nicki in i andra böj och låta Woodward runda dem båda för att sedan par-köra. Nu valde Iversen istället att bara dra ifrån vilket resulterade i att Nicki kunde gå under Woodward och spräcka 5-1:an.

Tyvärr tycker jag att detta är allt mer vanligt i dagens seriespeedway och varför har det då blivit så? Jag var inne på det lite i min senaste krönika, förarna av idag har ingen lagkänsla! Självklart ska jag inte dra alla över en kam men generellt sett är det så, man kör för sin egen skull, för sitt eget snitt, för sin egen lön! Sen skriver man nått fint uttalande på sociala medier efteråt om att man hade en bra kväll men att det ändå känns tråkigt för att laget förlorade! Årets största lögn om du frågar mig!

Jag använder Iversen som exempel eftersom han visade på dålig par-åkning i heat 7. Klart han är nöjd efter ikväll, han har tjänat bra pengar! Är han missnöjd så är det för att han tog stryk av Nicki i 14:e och dessutom tappade 2:an på mållinjen efter en tabbe i sista böj! Givetvis är han också besviken över att han torskade mot Nicki igen i heat 15! Men överlag, han är nöjd med sin kväll! Laget förlorade men det har han redan glömt, i morgon är en ny dag, en ny match med ett annat lag, i helgen är det par-VM (då tillsammans med Nicki) och efter det är det ligaspeedway i Polen. Fatta att lagledarna i speedway har ett tufft jobb att få sina förare att agera som ett lag, att ställa upp för varandra!

Varför är det då så svårt att par-köra? Till viss del har jag redan nämnt det ovan. Sen har vi också bekymret med poängbaserad lön. Vi fortsätter med Indianerna som exempel. Låt säga att Fredrik skulle köra tufft, till och med fult och sätta Iversen i staketet i nästa GP. 3 dagar senare ska de köra tillsammans i Indianerna. Låt säga att de två då tar starten likt Iversen och Woodward idag. Hur troligt är det då att Iversen är bered att slå av och bromsa upp en motståndare för Fredriks skull, för lagets skull, när han samtidigt riskerar att kanske tappa 3 betalda poäng till en eller kanske till och med ingen?

Tänk er in i situationen! Skulle du vara beredd att offra 15-20 tusen kronor för en förare som 3 dagar tidigare satte dig i planket? Nu vill jag också förtydliga att detta bara var ett exempel eftersom jag vet att vissa läsare alltid enbart söker fel i det jag skriver, men exemplet förklarar en hel del om hur svårt det är att få fix-stjärnor, egoister, att köra som ett lag! Jag tror att den klubb som vågar riskera att betala lön till en förare trots att han tar 0 poäng är den klubb som kommer bli ledande inom svensk speedway.

Som klubb vet du vilket snitt föraren hade förgående år, du vet vilken lön du är beredd att betala den föraren per poäng. Utifrån de två premisserna tror jag på att ge förarna en fast lön per match istället för poängbaserad lön. Vissa matcher kanske föraren underpresterar och får betalt ändå, andra matcher kanske föraren överpresterar och får även då samma summa, det är ju därför en förare har ett visst snitt! Jag tror att man skulle vinna mycket i paråkning och lagsammanhållning genom att förändra lönerna på det sättet.

Indianernas andra problem idag, eller stora misstag skulle jag vilja kalla det. Det är det taktiska från lagledarna och i detta fall Dalle. Nu var jag förvisso inte på plats och hörde snacket, men inför heat 13 skulle instruktionerna ha varit solklara! Nu var föraren dessutom Fredrik Lindgren, lagkapten, den om någon som bör ha varit involverad i det taktiska snacket.

Som lagledare för Indianerna skulle jag ha varit tydlig till förarna inför heatet. Givetvis, kör för seger och poängövertag i heatet, inget snack om den saken! Självklart kan det vara svårt att i 5-1 läge släppa förbi en motståndare utan att riskera att tappa mer! Men OM scenariot uppkommer att man leder med 4-2 ska man som förare veta om att DET är ett bättre resultat än att försöka köra ikapp och om för ett 5-1 resultat! Förarna SKA ha den informationen före de åker ut på banan i heat 13.

Nu körde Fredrik om sin kille vid ställning 4-2 och resultatet BLEV således 5-1 (fantastiskt fin speedway dock). Då kunde man helt plötsligt bara ersätta en skadad Pepe med reserver i heat 14, reserver som redan underpresterat i matchen! Hade Fredrik istället legat kvar som 3:a i heat 13, vilket hade gett 4-2, då hade underläget varit 6 poäng inför heat 14 och man kunde då ha ersatt Pepe med Lindgren i heat 14 vilket hade varit avsevärt mycket bättre.

Chansen för 5-1 följt av minst 4-2 för poäng i matchen hade varit väldigt mycket större med två top-förare i heat 14 än att som nu, ställa upp med en reserv och med Iversen på den, för kvällen, omöjliga ytterbanan och då försöka ta ikapp ”endast” 4 poäng på sista två heaten. Risken för poäng tapp och förlorad match redan i heat 14 kändes överhängande redan innan heat 14 med förutsättningarna som nu blev!

Nu vet jag som sagt inte hur snacket gick inför heat 13. Kanske att Dalle informerade Fredrik om läget, jag vet inte. En förare är ju inte jättesugen på att ligga 3:a och inte försöka köra om den framför, ännu mindre när den omkörningen innebär 2+1 och säkerligen drygt 10 000kr extra i lönekuvertet. Återigen, det är inte lätt att vara lagledare i Speedway, dock tycker jag att heat 13 är en STOR taktiskt miss av Dalle i grund och botten! Men självklart ska också tilläggas att det är lättare att inte vara involverad och tänka taktiskt än att göra det i stridens hetta. Samtidigt är en lagledare anställd för att just kunna fatta taktiska beslut i stridens hetta, den är en lagledares jobb!

Ja, som ni märker finns det en hel del man kan förändra inom Speedwayen. Jag tror det är ett måste att se över både lönesystem och snittsystem om man ska han någon form av chans att bygga ett lag med bra sammanhållning och offervilja för varandra och för laget.

Förändringar är svåra att driva igenom, men ska vi utveckla vår sport, få till bättre laganda, få tillbaka publiken, få klubbarnas ekonomi att må bättre. Ja, då tror jag att en hel del förändringar nödvändiga!

Avslutningsvis tycker jag det är fantastiskt roligt att säsongen är igång i Sverige!

Precis som vanligt är det helt OK att kommentera/diskutera min krönika i anslutning till densamma på enderafacebook.com/Speedway24 eller Twitter.com @Speedway24SE. Använder ni twitter kan ni även tagga mig,@SimonNyman18, för störst chans till svar.

Må väl! // Simon Nyman

 

Foto: Hulk Foto | Roger Hultgren